Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ny debatt om tiggeri
– ökar i Västsverige

Brukar du ge pengar till tiggare?
Lena Landén-Jonas, 53, arbetar på Inspektionen för vård och omsorg, Göteborg:
– Jag blir ledsen när jag ser dem. Det är fattiga och det är kallt så jag ger dem pengar, men också sjalar och vantar så att de kan hålla sig varma. Sedan vet jag att det pratas om att organiserad brottslighet skulle ligga bakom. Men det vet vi ju inget säkert om.
Foto: Robin Aron
Anna Skillryd, 18, studerande Göteborg: – Det beror på. För det mesta ger jag dem mat. Har jag pengar över när jag går till Hemköp så köper jag bröd eller frukt och ger dem. De blir alltid glada. Jag tänker att mat är dyrt och de behöver mat. Dessutom är det mindre risk att de blir rånade på bröd och frukt än på pengarna de samlar in. Foto: Robin Aron
Daniel Jonas, 62, kanslichef på Judiska församlingen, Göteborg: – Ibland ger jag dem pengar. Jag blir så beklämd när jag ser dem. Samhället borde ta mer ansvar, det är ändå människor det handlar om. Vi i Sverige ska absolut ta mer ansvar för dem. Det är hos oss de är nu och det spelar mindre roll vilket land de kommer ifrån. Foto: Robin Aron
Erika Jönsson, 29, simskollärare, Göteborg: – Nej. Aldrig. Det är en komplex fråga som måste sättas in i ett större sammanhang. Det kan inte vara vår uppgift som förbipasserande att ge dem pengar. Jag berörs inte illa eller så av att de sitter där. Jag bara går förbi.

Magnus Terneby, 40, elektriker, Göteborg: – Nej. Det gör jag inte. Det beror inte på att jag inte vill hjälpa dem, men det är en större fråga som måste lösas politiskt. Det här är ett nytt bekymmer vi fått i samhället och det ska hanteras på högre nivå. Jag berörs inte - jag går bara förbi.
Foto: Robin Aron

SKARABORG/GÖTEBORG. Tiggarna i Västsverige fortsätter att väcka känslor och debatt, och just nu pågår återigen en diskussion om att kriminalisera tiggeri på allmän plats.

Polisinspektör Adrian Lucaci hävdar att en del av de rumänska tiggarna kan vara en del av kriminella ligor - men får mothugg:

- Det har aldrig någon kunnat bevisa. Det handlar ofta om stora familjer som hjälps åt med att klara sig i en tuff omgivning, säger Aaron Israelson, chefredaktör för tidningen Faktum.

Turerna kring tiggarna i Sverige - detta har hänt

15 april 2010: GP skrev att tre tiggare omhändertagits av polisen för att avvisas till Rumänien. Ett 40-tal avvisades totalt 2010.

25 november 2010: Polisen sa till GT att organiserade ligor tog hit tiggarna, då ett 40-tal personer. Förtjänsten var cirka 80-100 kronor om dagen per tiggare.

26 november 2010: GT:s reporter Markus Hankins rapporterade från gatan. Han klädde ut sig till tiggare och mötte både hån och kyla i julhandelns Göteborg.

21 april 2011: Ekot rapporterade att Sala blir första kommun i landet att förbjuda tiggeri. I riksdagen är bara SD för ett förbud.

23 november 2012: GT skrev om att antalet tiggare förväntades bli fler än någonsin på Göteborgs gator över vintern.

11 december 2013: Borås Tidning berättade att kommunen beslutat att stänga det tältläger som vuxit upp i staden och att tiggarna skulle erbjudas bussresa hem till Rumänien. Ett 40-tal av dem tackade ja. Knappt en månad senare, den 5 januari i år, rapporterade BT att ett 20-tal tiggare återvänt till Borås, både nya ansikten och sådana som varit i staden förut.

28 december 2013: Bo Rothstein, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, föreslog i en debattartikel i Dagens Nyheter ett förbud mot att ge pengar till tiggare. Han fick hård kritik av bland andra Faktums chefredaktör Aaron Israelson, som kallade utspelet ett skämt i GP.

1 februari 2014: P4 Sjuhärad berättade att tiggare i Borås vittnade om att de dumpats utanför staden av polis. Polisen förnekade och sa att man följt alla regler.

Rumänska poliser ska minska problemet

I julas var två rumänska poliser i Stockholm i syfte att minska tiggarproblemet. Nu överväger de att skicka fler poliser. I Tyskland har man fått bukt på problemet på detta sätt. Detta framgår i ett mejl mellan svenska ambassaden i Bukarest och Socialdepartementet.

"I första hand handlade det om fickstölder, men vi pratade om tiggeri också", har Peter Enell, kriminalinspektör i Stockholm, tidigare sagt till GT.

Svenska myndigheter poängterar samtidigt att tiggeri främst är ett socialt problem och att man jobbar med så kallade uppföljande verksamheter.

Det gäller för EU-medborgare i Sverige

Alla EU-medborgare har rätt att röra sig fritt inom EU och att uppehålla sig i ett annat EU-land i tre månader förutsatt att de inte bryter mot lagen. Efter tre månader kan landet kräva att de med annat medborgarskap registrerar sig och visar att de kan försörja sig ekonomiskt.

Tiggeri är i sig inget brott i Sverige och utgör därmed inte grund för utvisning.

EU-medborgare med europeiskt sjukförsäkringskort har rätt till sjukvård i Sverige till svensk patientavgift. Saknas kort har man ändå rätt till akutvård. Många EU-migranter har inget kort.

Källa: EU-upplysningen

GT skrev i höstas om att fler tiggare än någonsin är kvar på Göteborgs gator över vintern. Polisen uppskattade då att det lågt räknat rör sig om 100 personer i Göteborg. Den senaste tiden har det höjts röster för att kriminalisera tiggeri på allmän plats, men många är emot.

Det finns många tiggare i Sverige, framför allt i storstäder som Göteborg.

- Här har folk pengar och är mer givmilda. Det finns en annan kultur med att ge, säger Adrian Lucaci, polisinspektör i Skaraborg.

"De får mat och boende"

Många av de som tigger är från Rumänien.

- Vi har sett en ökning ganska tydligt de senaste sju, åtta åren. De har hållit sig i södra Europa. Men på grund av den ekonomiska situationen har de sökt sig till andra länder.

Adrian Lucaci har själv rötter i Rumänien. Under flera år jobbade han också som nordisk polis och tullsambandsman i Rumänien.

Projektet heter PTN och står för Polisen och Tull i Norden. Detta är ett av polisens alla internationella samarbeten.

Enligt polisens hemsida är syftet är att bekämpa grov organiserad brottslighet i ett tjugotal länder i Europa, Sydamerika och Asien, som påverkar brottsligheten i Norden. En del av detta är problematiken kring tiggare.

- Det är de ärendena jag har varit involverad i, berättar Adrian Lucaci.

Han har även fått information om tiggarna av poliskollegor i Rumänien.

- Ofta går inte pengarna till rätt personer. Tyvärr är det så att stora delar av det man ger går till någon bakgrundsfigur. De får mat och boende, om de har tur. Resterande pengar tar någon annan hand om.

Men det betyder inte att personerna bakom dem som får sitta på gatorna lever lyxliv.

- De sover också i lägenheter och bilar. Men de skickar hem pengar. Några av dem bygger stora fina hus, i rumänska mått sett.

Får i uppgift att stjäla

Lucaci hävdar att vissa av de rumänska tiggarna kan vara en del av kriminella ligor.

- Kriminella i den bemärkelsen att de tar med sig de här personerna och styr och ställer, säger Adrian Lucaci och fortsätter.

- Tiggarna kan få andra uppgifter också, som att snatta, stjäla eller göra inbrott. Men man ska ha klart för sig att det inte gäller alla. Men en stor del håller på med detta.

Organiserat i familjen

Polisen i Borås delar inte Adrian Lucacis bild.

- Vi har inte märkt att det finns organiserad brottslighet när det gäller tiggarna i Borås, säger Kjell Fasth, kriminalinspektör i Borås som jobbar med frågan.

Aaron Israelson, chefredaktör för tidningen Faktum som följt tiggarna i Göteborg på nära håll, undrar vad Adrian Lucaci har för belägg för påståendet om kriminella ligor.

- Det är aldrig någon som kunnat bevisa detta. Däremot är det många som säger motsatsen. Det som är slående är att många av de som jobbar nära den här gruppen inte sett några som helst spår av det här, säger han.

Israelson medger att tiggeriet till viss del är organiserat. Men inte av kriminella ligor.

- Det är ofta stora familjer som hjälps åt med att klara sig i en tuff omgivning.

"Går inte att bli mer utsatt"

Adrian Lucaci ger inte själv pengar till tiggare.

- Det låter krasst, men när jag vet hur situationen är och att en stor del inte går till de personerna. De får precis så att de överlever och resten tar någon annan, det vill inte jag bidra till.

Stadsmissionen i Göteborg anser inte att tiggeriet organiseras av kriminella ligor.

- Vi har inga indikationer på det. Men det kan vara organiserat utifrån släktskap, städer och byar, så att man känner varandra. Många vi träffar är ensamma eller i par, och barnen är kvar hemma, säger Claes Haglund, projektledare på Stadsmissionens center för EU-migranter, Crossroads.

Enligt honom ökade antalet tiggare efter jul.

- Det går egentligen inte att bli mer utsatt än så här. De har taskig hälsa, lever i fattigdom och ingen vill ha dem. Men eftersom de har möjlighet att få ihop lite pengar kommer de hit.

Många har sovit på härbärge

Under vintern har över 200 tiggare och andra EU-migranter övernattat på natthärbärget Stjärnklart som öppnade i november.

- Det här med kriminella ligor faller på sin egen orimlighet. Det finns inga pengar i branschen. En standard är att tiggarna tjänar 60 till 80 kronor om dagen, och det sjunker hela tiden, säger Claes Haglund.

Förra våren presenterade Socialstyrelsen en rapport om tiggeriet i Sverige.

- Vi fick inga uppgifter om organiserad brottslighet, men det betyder ju inte att det inte finns, säger utredaren Annika Remaeus.

När GT berättar för henne om polisinspektör Adrian Lucacis uppgifter om att en del av tiggarna kan vara en del av organiserad brottslighet säger hon:

- Om han har sådana uppgifter måste ju han betraktas som en källa precis som alla andra.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!