Nina, 33, första kvinnliga befälet: ”Macho-stämpel”

Nina Brännehed, 33, är den första kvinnan att axla rollen som styrkeledare på Södra Bohusläns räddningstjänstförbund. Nu är det hon som leder utryckningarna och hoppas kunna locka fler kvinnor till yrket.
Nina Brännehed, 33, är det första kvinnliga befälet på Södra Bohusläns räddningsförbund.
Foto: Privat
Nina Brännehed under befälsutbildningen.
Foto: Privat
Nina, på en bro under en övning.
Foto: Privat
Nina Brännehed under en övning.
Foto: Privat

Nina Brännehed, 33, är den första kvinnan att axla rollen som styrkeledare på Södra Bohusläns räddningstjänstförbund.

Nu är det hon som leder utryckningarna och hoppas kunna locka fler kvinnor till yrket.

– Det finns en macho-stämpel på räddningstjänsten, men om man kan se att även tjejer kan klättra i rollerna hoppas jag att fler kvinnor söker.

När en olycka inträffar i Stenungsund kan det vara Nina Brännehed som leder utryckningen. Hon är Södra Bohusläns räddningstjänstförbunds första, och enda, kvinnliga styrkeledare och den som har befäl under en insats.

– Det är jag som bär ansvaret för det som sker. Det är den största förändringen, att nu är det jag som fattar besluten och det känns dels väldigt roligt men också lite läskigt. Hamnar man i en situation där ett hus står i lågor, då ska jag kunna motivera varje beslut jag fattat för att släcka dem, säger Nina Brännehed, 33 år.

Hon bor själv på Stenungsund och började som deltidsbrandman 2014, vid sidan av sitt ordinarie arbete. Tre år senare gick hon SMO, en två-årig brandmansutbildning, och blev i samma veva heltidsanställd. I vår har hon läst befälsutbildningen och är nu styrkeledare.

– Att bli brandman har varit en flickdröm, men av olika anledningar blev det inte så förrän jag var 27 år. Jag reste i ungdomen, jobbade i olika butiker och så där, men en kollega som jag jobbade med då tipsade om att man kunde bli deltidsbrandman och uppmanade mig att söka, berättar Nina, vilket hon tidigare också gjort för NyheterSTO.

Nina, på en bro under en övning.
Foto: Privat

Var länge enda tjejen

Själv har hon i perioder varit den enda tjejen på sin station, och tycker att fler kvinnor behövs för att skapa en harmoni i landets arbetsgrupper inom räddningstjänsten.

– Det är precis som i alla yrken. Sen personligen har det ibland känts tråkigt att inte ha sällskap av fler tjejer, exempelvis när man är i omklädningsrummen. Någon som man kan dela vissa saker med som man inte gör på samma sätt med grabbarna. 

Det är, enligt Nina, inte lika många kvinnor som män som söker utbildningar för att genomföra de tester som man måste klara för att bli brandman, men hon känner sig ändå hoppfull.

– När jag var på befälsutbildningen var det inte så många kvinnor, det var det inte, men när jag kollade runt såg jag många tjejer på de andra utbildningarna.

Nina Brännehed, precis när befälutbildningen är klar.
Foto: Privat

”Grabbigt, tufft och ruffigt”

Enligt en sammanställning som Nyhetsbyrån Sirén och MSB gjort är bara två av tio brandmän kvinnor. Enligt Nina Brännehed kan det bero på att räddningstjänsten längre dragits med en macho-stämpel som är svår att gnugga bort.

– Man tänker att det ska vara grabbigt, tufft och ruffigt. Det är nog mest en fördom, som lever kvar sedan tidigare då den faktiskt kanske stämde. Det har varit tufft för tjejer i räddningstjänsten och så är det säkert fortfarande på vissa platser, men jag har aldrig upplevt det. Jag har varit accepterad precis som alla andra, säger hon. 

Vad betyder det att du kommer in som första kvinna på befälsposten?

– Jag hoppas att det kommer innebära att fler tjejer kommer söka sig till yrket. Om man kan se att tjejer också kan jobba med det här och klättra till de här rollerna, så kanske fler vågar göra det.

TV: Michelles drömjobb på Hawaii: ”Blir bara roligare”