Mona Rasmussen, 74, två år efter storbranden. Foto: HENRIK JANSSONMona Rasmussen, 74, två år efter storbranden. Foto: HENRIK JANSSON
Mona Rasmussen, 74, två år efter storbranden. Foto: HENRIK JANSSON
Mona Rasmussen känner sig fortfarande rädd. Foto: HENRIK JANSSONMona Rasmussen känner sig fortfarande rädd. Foto: HENRIK JANSSON
Mona Rasmussen känner sig fortfarande rädd. Foto: HENRIK JANSSON
Förödelsen efter branden i Kortedala 2015. Foto: NORA LOREKFörödelsen efter branden i Kortedala 2015. Foto: NORA LOREK
Förödelsen efter branden i Kortedala 2015. Foto: NORA LOREK
Drygt 200 personer drabbades. Foto: NORA LOREKDrygt 200 personer drabbades. Foto: NORA LOREK
Drygt 200 personer drabbades. Foto: NORA LOREK

Mona, 74, räddades ur brinnande huset

Publicerad

Äldre och sjuka löper störst risk att dö i bränder – och antalet dödsbränder ökar.

Mona Rasmussen, 74, råkade själv ut för en dramatisk brand i sitt bostadshus. 

I dag – över två år efter händelsen – är hon fortfarande omskakad och rädd.

– Jag vågar knappt sova i min egen säng. Min lägenhet känns som ett fängelse, säger hon.

Nu kräver Alzheimerföreningen krafttag för att minska dödsbränderna.

Ödeläggelsen efter branden.Foto: NORA LOREK

Det var i augusti 2015 som storbranden i Kortedala, Göteborg eldhärjade ett större trevåningshus.

70 lägenheter fick evakueras och drygt 200 personer drabbades, även om alla klarade sig utan skador.

Mona Rasmussen, 74, var en av dem. Det hade börjat brinna i köket hos en granne och branden spred sig via ventilationen till vinden. Hon berättar själv om den dramatiska natten.

Mona räddades av brandkåren

– Klockan var nästan midnatt. Jag satt och och tittade på tv och stickade när det var någon som började banka på dörren. Jag tänkte att det var en knarkare, så jag skruvade ner volymen på tv:n och fortsatte sticka, berättar hon.

Mona känner sig inte längre trygg.Foto: HENRIK JANSSON

I själva verket var det brandkåren som stod utanför Monas dörr. Mona hade hamnat i chock och förstod inte att räddningstjänsten försökte hjälpa henne.

– "Du måste öppna. Om du inte öppnar så bryter jag upp dörren", sa personen då. Jag tänkte att han inte var klok. Jag blev rädd och begav mig till uteplatsen men visste inte var jag skulle ta vägen så jag gick in igen. Då sa personen "Jag går och hämtar yxan".

– Jag tänkte att han skulle slå ihjäl mig. Jag knäppte mina händer och bad till Jesus. Då brakade hela dörren in och han sa att det brann. De räddade mig därifrån, säger hon.

Dödsbränder ökar

Äldre är överrepresenterade gällande dödsbränder. Det visar statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Förra året ökade antalet dödsbränder jämfört med föregående år. 2016 låg siffran på 105 döda. Förra året blev siffran 113 döda. Om man går tillbaka till 2013 och 2014 var siffrorna 96 respektive 81 döda. Förra årets siffra är den högsta på sju år. Detta har Aftonbladet tidigare rapporterat om.

Men sett i ett längre perspektiv var det fler dödsolyckor under det tidiga 2000-talet.

Vanliga orsaker till dödsbränder är rökning. Glömda spisplattor likaså. Flest människor omkommer i boendemiljö.

 

LÄS OCKSÅ: Så startade den stora branden i Kortedala

 

Att många äldre och ensamma dör i bränder kan förklaras med demenssjukdomarna som finns i den utsatta åldergruppen 80-89 år som är överrepresenterad i dödsbränder. Det menar patient- och anhörigorganisationen Alzheimer Sverige.

– Vi vet att många i den åldergruppen tyvärr har problem med hjärnsjukdomar, det som kallas demens. Om du inte kommer ihåg att du satte på spisen eller tände ljus är ju risken för brand väldigt uppenbar, säger Krister Westerlund, ordförande i Alzheimer Sverige.

Krister Westerlund, ordförande Alzheimerföreningen.Foto: ULF RYD

Alzheimerföreningen kritisk

Han menar att samhällssynen, att våra äldre ska bo hemma så länge som möjligt, bidrar till katastroferna. 160 000 personer i Sverige är drabbade av någon form av demenssjukdom. Och majoriteten är just över 80 år. 

– Det är billigare att ha människor hemma än på institution. Det har med pengar att göra, säger Westerlund och fortsätter:

– Framför allt ska man låta förstå att många fler borde få bättre vård och omsorg. Många blir utelämnade till hemtjänsten som dyker upp i fem minuter morgon och kväll. Det är inte vård och omsorg, det är förvaring i hemmamiljö.

Mona: "Jag vågar knappt sova i min egen säng".Foto: HENRIK JANSSON

Mona är fortfarande rädd

Mona Rasmussen fick bo i en evakueringslägenhet i drygt ett år efter branden. I dag är hon tillbaka i sin förra lägenhet. Men hon känner sig fortfarande otrygg och rädd sedan brandnatten.

– Jag vågar knappt sova i min egen säng. Jag ligger och lyssnar efter ljud på kvällarna. Det sitter i kroppen och jag kan inte tänka bort det.

– Min lägenhet är som ett fängelse. Hade jag vetat att jag skulle känna så hade jag aldrig flyttat tillbaka.

 

GRATIS! Ladda ner GT:s nyhetsapp i Iphone & Android

 

SÅ MÅNGA DÖR I BRÄNDER

Statistiken från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap visar att det framför allt är äldre som dör i bränder.

I Åldersspannet 50 till 89 år är det betydligt fler som avlider jämfört med yngre människor.

Det är i åldergruppen 80-89 år som allra flest avlider. Därefter, vid 90+, sjunker antalet. Det förklaras med att det är betydligt färre personer i den senare gruppen.

 

Statistik 2017 

Döda i bränder i Sverige

Antal bränder: 109

Antal döda: 113

 

Västsverige:

 

Hallands län: 4 bränder respektive 4 döda

Jönköpings län: 2 bränder respektive 2 döda

Värmlands län: 5 bränder respektive 5 döda

Västra Götalands län: 13 bränder respektive 15 döda

 

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

 

6 TIPS: SÅ SKYDDAR DU DIG MOT BRAND

MINSKA RISKEN

Undvik att ha saker nära spisen då dessa kan börja brinna. Gå aldrig ifrån tända stearinljus och placera inte ljusen nära saker som kan börja brinna. Använd aldrig elektriska apparater där sladd eller kontakt är trasig. Släng aldrig aska, kol eller liknande direkt i soppåsen. Detta ska tömmas i en metallburk med lock på.

Rök inte i sängen eller om du riskerar att somna.

 

SKYDDA DIG

Ha alltid en brandvarnare uppsatt hemma. Den ska sitta i taket och ska testas en gång i månaden, vilket man gör genom att trycka på testknappen. Bytt batteri om den börjar pipa ofta eller inte fungerar när du testar den.

Om du inte har en liten brandsläckare hemma bör du köpa en sådan.

 

STÄNG IN BRANDEN

Om det brinner i din lägenhet eller i ett rum ska du stänga dörren till rummet/lägenheten. Då stoppar du spridningen av branden och röken. Ring sedan 112.

 

GÅ INTE UT I TRAPPHUSET

Om du bor i ett flerfamiljshus och korridoren utanför är rökfylld ska du inte ta dig ut den vägen. I stället ska du stänga dörren till din lägenhet, larma brandkåren och vänta på att räddningstjänsten kan ta ut dig. 

En lägenhetsdörr klarar sig uppskattningsvis i 30 minuter om det brinner utanför.

 

RÄDDA, VARNA, LARMA, SLÄCK

Om det börjar brinna i ditt hus ska du 1. Rädda, 2. Varna, 3. Larma och 4. Släcka. Men det kan variera från situation till situation i vilken ordning man ska göra det. 

 

SÅ SLÄCKER DU EN BRAND

Om det till exempel börjar brinna i en kastrull ska man täcka för den med en brandfilt för att kväva elden. Använd aldrig vatten. Brandfilt används även till elektriska apparater, men då ska man först dra ut kontakten. Om det brinner i en persons kläder ska man försöka lägga ner personen på marken och kväva elden med en brandfilt.

 

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Relaterade ämnen
Erik Göthlin
Erik Göthlin

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER