Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mirakel krävdes för att få glorian runt huvudet

Elisabeth Hesselblad Foto: - -

Elisabeth Hesselblad, lanthandlarens dotter från Fåglavik, kämpade sig fram till en topposition i påvens Rom.

Det krävdes bokstavligen mirakel för att hon skulle bli helgon – och nu får Elisabeth Hesselblad glorian runt sitt huvud som den andra svenskan någonsin.

– Hon var en väldigt stark kvinna som visste att hantera maktens män, säger professor Yvonne Maria Werner, expert på katolicism i Norden.

Så blir en person helgonförklarad – fyra steg

1) Tidigast fem år efter en persons död kan en formell ansökan om helgonförklaring lämnas in till den lokale biskopen. Det är i regel personer i den avlidnas församling eller kyrka som ansöker. Stiftet samlar in dokument och vittnesmål.

2) Biskopen tillsätter en panel teologer som utvärderar kandidaten. Man gör en noggrann genomgång av kandidatens liv och gärning. Kandidaten får kallas "vördnadsvärd"; för Elisabeth Hesselblad skedde det 1988.

3) Biskopen skickar in en formell ansökan till Kongregationen för helgonförklaringar i Vatikanen. Om kandidaten har gjort ett mirakel kan vederbörande saligförklaras. Med mirakel menas att någon har helats som svar på den avlidne kandidatens förböner. Elisabeth Hesselblad saligförklarades 2000.

4) Helgonförklaring (kanonisering) är det sista steget. Det krävs ytterligare ett mirakel som ska ha skett efter saligförklarandet. Påven har nu beslutat att Elisabeth Hesselblad ska helgonförklaras. Det innebär bland annat att hon kan åkallas i offentliga böner, att kyrkobyggnader och högtidsdagar kan tillägnas hennes minne samt att hon får framställas på bild med gloria på huvudet.

Det tog mer än 600 år, men nu får Heliga Birgitta äntligen en värdig efterföljare. Elisabeth Hesselblad – västgötaflickan som blev dalkulla som blev sjuksköterska i USA och sedan abbedissa i Rom – blir Heliga Elisabeth nästa år. Och därmed det första svenska helgonet sedan Birgittas upphöjelse 1391.

Det går en klar linje mellan de två andliga giganterna. Elisabeth Hesselblad gav nytt liv åt Birgittas nästan avsomnade nunneorden i början av 1900-talet, spred den internationellt och startade kloster över världen – och förde den tillbaka till Sverige.

Efter lång och noggrann prövning förklarar påve Franciskus nu att Moder Elisabeth är värdig att upptas i helgonens exklusiva skara. Hennes målmedvetna manövrerande inom den mansstyrda katolska kyrkan är en framgångssaga med feministiska förtecken.

– Elisabeth står för en alternativ form av feminism. Hon ifrågasätter inte den katolska kyrkans genusordning. Men hon är en kraftfull kvinna som styr och ställer och använder sitt kontaktnät för att nå sina mål, säger Yvonne Maria Werner, professor i historia i Lund med inriktning på nordisk katolicism.

Elisabeth Hesselblad – helgon född i Fåglavik

Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Fåglavik i Västergötland och dog 1957 i Rom. Hon var den femte av 13 barn, tre syskon dog unga. Redan den kloka gumman Stina som hjälpte till vid födseln förstod att det var något speciellt med Elisabeth. Hon lade den nyfödda babyn på den heta stenen framför kakelugnen och sade:

– Det här barnet har stora prövningar framför sig, hon ska härdas i tid.

Familjen var mycket fattig, inkomsterna från pappans lanthandel räckte knappast till för att försörja den stora barnaskaran. När Elisabeth var ett år flyttade de till Falun, där hennes pappa startade en bok- och pappershandel. Senare flyttade de tillbaka till Västergötland. Den 16-åriga Elisabeth hjälpte till med försörjningen genom att arbeta som piga. Sedan tolv års ålder led hon av blödande magsår, en sjukdom som kom att följa henne genom livet.

Elisabeth hoppades på en bättre framtid i USA och emigrerade 1887 som 17-åring. Där kom hon i kontakt med katolicismen och började orientera sig mot den i Sverige så främmande läran. Samtidigt utbildade hon sig till sjuksköterska.

– Hon hade en stark yrkesidentitet. Hon skrev många brev hem till familjen, hon skrev till systrarna att det var viktigt att de yrkesutbildade sig. Hon skickade också pengar till systrarnas utbildning, säger Agneta af Jochnick Östborn, kyrkohistoriker som forskat om Elisabeth Hesselblad.

– Hon var sjuklig, men samtidigt mycket stark. En kraftfull kvinna i manssamhället. I ett av sina brev skrev hon ”Utan mod och kurage kommer man ingenstans här i världen”, säger hon.

Elisabeth drogs allt starkare till katolicismen. Hon omvände sig 1902. Ett år senare kom hon till Rom, hon besökte Heliga Birgittas hus på Piazza Farnese – och fick en uppenbarelse. Hon beslutade att viga sitt liv åt att återuppväcka Birgittas nunneorden och att hon skulle verka i Birgittas hus, som hade tagits över av polska karmelitnunnor. Och mot alla odds uppnådde hon sina mål.

Elisabeth Hesselblad gömde judiska flyktingar

Barbro Hede i Göteborg är släkt med Elisabeth Hesselblad som var hennes mammas faster, men som hon aldrig fick träffa.

– Det känns ändå som att hon är levande för jag har alltid hört tals om henne. Hur hon som ung flicka åkte ensam till Amerika för att hjälpa familjen och sina yngre systrar. Hon skickade hem hela sin lön och när hon själv blev sjuk insåg hon att hon behövde utbilda sig till sjuksköterska, säger Barbro Hede, 66, till Expressens Linda Bergh.

– Hon gömde judiska flyktingar i Rom under andra världskriget och vägrade släppa in tyska soldater. Det var modigt av Elisabeth att göra det och det var modigt att åka ensam till Amerika. Hon hjälpte flyktingar i Italien efter andra världskriget, säger hon.

Dåvarande påven var inte så entusiastisk över Elisabeths planer på att förnya birgittinorden. Men han vek sig efter påtryckningar från alla de inflytelserika män i Vatikanen hon lyckades mobilisera för sin sak. Så Elisabeth kunde dra i gång sina Birgittasystrar 1911.

Hon återvände till Sverige 1923 i samband med 550-årsdagen av Heliga Birgittas död. I Sverige rådde klosterförbud – ända till 1977 – så hon startade ”vilohem” i Djursholm och Falun.

Trots misstänksamheten mot katolicismen togs hon emot väl i Sverige, också i kyrkliga kretsar.

– Hon sågs som en svensk märkeskvinna. Det var rätt i tiden. Heliga Birgitta var väldigt aktuell, det var en svensk nationalistisk renässans för henne, säger Agneta af Jochnick Östborn.

I dag har Birgittasystrarna mer än 50 kloster över hela världen, många av dem i Indien. Majoriteten av de 22 systrar som är verksamma i Sverige kommer från Indien.

1930 lyckades hon trots motstånd köpa Birgittas hus i Rom och flytta in där med sin orden. Svenska kyrkan fruktade att hon skulle förvandla det till ett pilgrimscentrum för nordiska katoliker. Och svenska staten var ute efter huset, man ville inrätta ett svenskt institut där.

Under andra världskriget skyddade Elisabeth Hesselblad förföljda italienska judar. Två judiska familjer, sammanlagt tolv personer, kunde 1943-44 gömma sig i hennes kloster – där de blev omhändertagna ”med uppmärksamhet och kärlek”, enligt överlevandes vittnesmål.

Elisabeth Hesselblad – mirakel i Kuba och Mexiko

För denna insats utnämnde det israeliska förintelsemuseet Yad Vashem 2005 henne postumt till en av ”världens rättfärdiga”. Cirka 25 000 personer, bland dem tio svenskar med Raoul Wallenberg i spetsen, har fått den utmärkelsen.

En helgonförklaring ställer höga krav på kandidaten. Förutom ett exemplariskt liv ”i Jesu efterföljd” måste personen också ha genomfört av kyrkan bekräftade mirakel, alltså genom förbön helat människor på ett sätt som inte har någon medicinsk förklaring. I Elisabeth Hesselblads fall gäller det en cancersjuk pojke på Kuba och en rullstolsburen kvinna i Mexiko, som båda tillfrisknade sedan anhöriga bett till Elisabeth.

– Helgonförklaringen betyder att katolska kyrkan får ett svenskt ansikte. Det är en stor dag som ger uppmuntran och glädje också till många i andra kristna samfund. Elisabeth Hesselblad var en stark dynamisk kvinna som har åstadkommit mycket för mänskligheten, säger Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift.

Också Birgittasystrarna i klostret i Djursholm gläder sig över grundarens upphöjelse.

– Vi har väntat länge på beskedet, ända sedan saligförklaringen 2000. Det är glädjande att det äntligen kommit. Hon är en inspirerande förebild för mig, säger syster Beata Rohdin.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!