Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mats hade inte ALS – felbehandlades i tre år

Mats kan i dag bara säga enstaka ord. Utan sjukgymnastik och regelbunden motion har hans kropp börjat förtvina.
Foto: Per Wissing
Carina var nära att ge upp. Men hon fick glöden tillbaka när hundratusentals människor började engagera sig på Facebook.– När jag är ute och handlar här i Majorna kommer främlingar fram och undrar hur det är med oss, det är fantastiskt, säger hon.
Foto: Per Wissing
Beskedet från patientförsäkringen LÖF som nekar Mats den rehabilitering han ansökt om. "Någon felaktig diagnos i den mening som avses i patientskadelagen föreligger inte" står det i avslaget.
Foto: Per Wissing
Maria Svensson säger till GT att hon redan fått in över 10 000 kronor till Mats rehabilitering på tre veckor. Då har ännu inte den stora aktionen hållits.
Foto: Per Wissing
Foto: Per Wissing

Mats Hansson trodde att han bara hade två år kvar att leva.

Men ALS-diagnosen som Sahlgrenska Universitetssjukhus hade ställt visade sig vara felaktig.

Under tre år felbehandlades Mats och nu kämpar han och frun Carina Lindström för den upprättelse och riktiga rehabilitering som Mats nekas.

– Det fruktansvärda är att han antagligen varit bra i dag om han fått rätt vård, säger Carina Lindström som nu får stöd av såväl IFK Göteborg som hundratusentals människor på Facebook.

2008 började Mats Hansson få problem med att prata och hålla balansen. Allt gick väldigt snabbt och snart diagnostiserades han med lillhjärnsatrofi, en neurologisk sjukdom som gör att delar av hjärnan slutar fungera.

Intellektuellt är Mats den samma, men i dag kan han varken prata eller resa sig utan stor hjälp.

Så hade det inte behövt vara.

I mars 2010 kom den katastrofala feldiagnosen från Sahlgrenska Universitetssjukhuset som förändrade Mats och Carinas liv för all framtid.

– Vi fick beskedet att han hade ALS och bara två år kvar att leva. Det fanns inget vi kunde göra åt det för det finns inget botemedel och det enda som skiljer är hur snabbt det går, säger Carina Lindström.

Men diagnosen som Mats borde fått, och som han än i dag lider av, är lillhjärnsastrofi.

"Helt otroligt"

Ett drygt år senare tilldelades Mats så kallad palliativ vård (vård innan livets slutskede). Han gavs morfin för smärtorna och fick besked att han skulle röra sig så lite som möjligt. Tvärtemot den regelbundna motion som han egentligen borde ha ordinerats.

Mats stod i dödens väntrum och Carina delade hans ångest.

Så kom miraklet som fick historian att ta en helt ny vändning. Det var när Mats överraskade Carina med en önskan att få resa sig upp och gå.

– Jag var osäker på om det skulle gå. Men vi hämtade en stödbock från källaren och han tog några stapplande steg. Det var helt otroligt, säger Carina.

Feldiagnos

Läkarna kunde inte tro att det var sant. Det skulle inte vara möjligt att röra sig som Mats gjorde efter en så lång tid av ALS-sjukdom.

Men Mats hade inte ALS. Läkarna hade gjort fel och med rätt behandling från början hade Mats kunnat må bra i dag.

Efter chockbeskedet kämpar Mats och Carina nu för att Mats ska få rätt vård.

– Man tror att det ska vara självklart, men jag börjar känna mig rättslös nu, säger Carina.

Anledningen är att man mötts av idel nekanden. Patientförsäkringen LÖF avslog ansökan samma dag som den kom in. Redan tidigare hade IVO (Inspektionen för vård och omsorg) lagt ner ärendet med motiveringen att preskriptionstiden på två år gått ut.

– Det är ju helt vansinnigt. Hur kan man säga att den gått ut när man levt i ovisshet om detta i lika många år som preskriptionstiden löper, frågar sig Carina.

Hade gett upp

I slutet av augusti kände sig Carina så överkörd att hon var nära att ge upp. Då hände något som gav henne glöden tillbaka.

– Det började ringa i telefonen som bara den. Jag förstod ingenting, berättar Carina.

Anledningen var att ett engagemang för Mats hade börjat sprida sig som en löpeld på Facebook.

Bakom det låg Maria Svensson, 28, från Stockholm.

– Jag såg ett inslag om Mats på TV4 och blev extremt berörd. Jag kände dem inte, men hur fasen kan man behandla människor så dålig, säger Maria Svensson.

– Jag brukar säga att jag har två heltidsjobb, mitt vanliga och det jag gör på kvällar, nätter och lunchraster för Mats och Carina.

Hennes första statusuppdatering på Facebook om Mats har nu har delats över 100 000 gånger. Hon har också börjat samla in föremål till en aktion där pengarna ska gå till den rehabilitering som Mats nekas.

Bland annat har fotbollslagen IFK Göteborg, Gais och Elfsborg engagerat sig.

Nu har dessutom IFK Göteborg ordnat så att Mats ska få möjlighet att se fredagsmatchen mot Gefle på Gamla Ullevi på plats. Carina Lindström kan heller inte nog understryka den värme hon känt från IFK Göteborgs supportergrupp Ultras som kommer att samla in pengar under fredagens match.

– Det är så många man vill tacka. Det här stödet får mig att orka fortsätta att kämpa, säger Carina Lindström.

Sahlgrenska säger till GT att man inte kan kommentera enskilda fall. Man väljer i stället att svara genom ett mejl från verksamhetschefen för neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Goran Delic.

"Vi beklagar det som har inträffat och vi har utrett fallet för att få en bättre av bild av vad som har hänt. Vi har i denna utredning inte kunnat se att något skulle ha kunnat göras annorlunda från vår sida", skriver han.

Stödet för Mats

Maria Svenssons första inlägg för Mats har delats över 100 000 gånger på Facebook. Hennes hjälpsida på Facebook har över 2 000 medlemmar och namninsamlingen för Mats rehabilitering har snart 1 000 underskrifter.

Snart hålls också en aktion där en rad svenska stora idrottsklubbar ställt upp med prylar, bland andra IFK Göteborg och Gais.

IFK Göteborgs supportergrupp Ultras kommer också att samla in pengar för Mats under hemmamatchen på fredag mot Gefle.

Sahlgrenskas kommentar

Sahlgrenska säger till GT att man inte kan kommentera enskilda fall. Man väljer i stället att svara genom ett mejl från verksamhetschefen för neurosjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Goran Delic.

"Vi beklagar det som har inträffat och vi har utrett fallet för att få en bättre av bild av vad som har hänt. Vi har i denna utredning inte kunnat se att något skulle ha kunnat göras annorlunda från vår sida. 5-10 procent av dem som först får en ALS-diagnos har egentligen andra besvär och det är först efter en tids sjukdom man kan få ett helt pålitligt svar. Men eftersom ALS är en sjukdom som kräver att behandling sätts in direkt för att bromsa sjukdomsförloppet vågar vi inte avvakta om misstanke om ALS finns. Denna behandling är dock inte skadlig, mer än att den har bieffekter som alla mediciner. Tyvärr kan vi inte kommentera det enskilda fallet ytterligare."