Den senaste månaden har mängden bilbränder i Lövgärdet, i nordöstra Göteborg, fått polisen att reagera.
SVT rapporterade i slutet av januari att sammanlagt 25 bilbränder hade rapporterats sedan slutet av november. Polisens teori är att det kan ha att göra med deras aktiva arbete mot narkotikan i området – vilket fått de kriminella att markera.
– Stör man de här nätverken kan det bli reaktioner, sa Fredrik Lennartsson, biträdande lokalpolisområdeschef i Nordost, till GT i går.
Märta Stenevi, språkrör för Miljöpartiet och minister för bostads- och jämställdhetsfrågor, ser allvarligt på det oroliga läget i stadsdelen. Hon kallar bilbränderna för ”förfärligt”, och vilken utveckling de tycks vara en del av.
– Händelserna som beskrivs här är att man får en reaktion, som man också behöver ta hand om. Men en viktig poäng i det är att jobba långsiktigt, att det inte blir korta projekt där man går in från offentlig sida, lägger pengar på ett projekt, och sen drar man sig ur igen, säger hon.
”När de arbetar ihop kan man trycka undan gängen”
I slutet av februari gav regeringen i uppdrag till Boverket att undersöka förutsättningarna för ”stärkt platssamverkan” i Sverige. Tanken är att en samverkan mellan fastighetsägare, näringsidkare, polis, kommun och invånare på sikt ska skapa tryggare bostadsområden.
– Det går ut på att man helt enkelt städar upp i ett område, lägger mycket kraft på de fysiska miljöerna, samarbetar nära med de boende och sen går det ut på att lyfta ett område och därmed också trycka undan kriminalitet.
För de som bor i till exempel Lövgärdet kan ordet ”långsiktighet” kanske låta lite avskräckande, de vill ju få bukt på problemet nu?
– Det handlar inte ett dugg om att man skulle sluta göra akuta insatser, utan tvärtom att få ett högre tryck mot de kriminella och hålla i det över tid, inte att man backar ur igen för att man löst en situation.
Hon tar Malmö som exempel, där hon tidigare var kommunalråd.
– När fastighetsbolagen och polisen arbetade ihop kunde man till exempel ge polisen tillträde till garage där man visste att det gömdes narkotika. På det sättet kunde polisen hålla mycket högre tryck mot de kriminella, för att man för den dialogen.
Finns det inte en risk för att den här typen av punktinsatser mot ett område gör att kriminaliteten förflyttas till ett annat?
– Så är det, och det gäller även inom små geografiska områden. Sätter man upp en kamera i ett hörn så flyttar drogförsäljningen till ett annat, det är då uthålligheten är viktig. Att man följer efter, sätter press på ett ställe och sen nästa ställe, säger Märta Stenevi, och fortsätter:
– Att ge upp på ett område vore ett fruktansvärt svek mot de som lever och växer upp där.
Busch: ”Polisen måste ha bättre resurser”
Göteborg, och inte minst den norra delen, har sedan länge varit drabbad av våldsbrott relaterade till konflikter mellan olika, kriminella grupperingar.
Efter att gängkonflikten mellan släknätverket Ali Khan och Backagänget blossade upp i Nordöstra Göteborg i somras besökte partiledarna för Kristdemokraterna och Moderaterna, Ebba Busch och Ulf Kristersson, Angered.
– Polisen måste ha mycket bättre resurser, att vara på de kriminella hela tiden. Inte göra en särskild insats i ett område i ett år och sen tapp kontakten i andra områden. Där kan man ta inspiration från den danska justitieministern som sa att de kriminella ska veta att de har ögon på sig. Vi ska stressa dem före, under och efter brott. Det behöver vi ta efter i Sverige, sa Ebba Busch till GT då.
Ulf Kristersson menade att det finns en tystnadskultur kring den typen av brottslighet, som behöver bekämpas.
– Jag tror att vi måste inse att det är en brottslighet som som rätt annorlunda från den vi brukar bekämpa. Då måste också metoderna anpassas för detta, sa han då.
