Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Mannerströms krav: Köp svensk skinka

Stjärnkrögaren Leif Mannerström uppmanar alla att köpa svensk julskinka i år. "Det är absolut bättre att köpa en svensk än en dansk. Det viktigaste är att det är bra produktion, inte att det är ekologiskt eller närodlat."
Foto: Lennart Rehnman
<strong>Har du svensk skinka på julbordet?</strong><br>Andreas Blomqvist, 24, kock, Göteborg: "Ja, det är självklart. Dels för att stötta svenska bönder och dels för att det är en fråga om kvalitet. Sverige har väldigt hög standard vad det gäller kött rent generellt."
Foto: Jan Wiriden
<strong>Har du svensk skinka på julbordet?</strong><br>Gina Åvall, 26, köksmästare, Göteborg: "Ja, bland annat för att man hört så mycket om den danska grisindustrin. Sen får gärna min julskinka vara ekologisk också."
Foto: Jan Wiriden
<strong>Har du svensk skinka på julbordet?</strong><br>Eva Torstensson, 60, författare, Glaskogen och Paula Johansson, 63, specialpedagog, Arvika: "Ja, man inbillar sig och har hört och läst att det är bättre än utländsk, säger Eva."<br>"Ja, och helst får det vara så närproducerat som möjligt också. Vi har en god djurhållning i Sverige jämfört med många andra länder, kanske speciellt när det kommer till griskött, säger Paula."
Foto: Jan Wiriden
<strong>Har du svensk skinka på julbordet?<br></strong>Partik Lamberg, 52, konferensansvarig, Billdal:<strong><br></strong>"Ja, för att den är den bästa. Jag kollar ursprungslandet på etiketten i butiken för att hitta rätt."
Foto: Jan Wiriden

Julskinkan kan ses som julbordets okrönte konung. Men den billigare danska varianten kommer med ett annat pris – extremt dålig djurhållning.

De danska grisarna trängs i boxar utan att kunna röra sig, kultingarnas svansar klipps av och antibiotika sprutas in i djuren på andra sidan Kattegatt.

Nu uppmanar stjärnkrögaren Leif Mannerström folket att välja svenskt till julbordet.

– Glada och väl omhändertagna grisar mår bättre och smakar därmed bättre, säger han.

Därför är det danska köttet så billigt

1. Sämre och billigare djurhälsovård

EU-direktiven och de svenska direktiven vad det gäller djurskyddslagen skiljer sig markant. Sveriges djurhälsovård är mycket strängare än i Danmark och Sverige har så kallad omgångsuppfödning vilket är mycket dyrare. Detta betyder att när man släpper in nya djur i båsen måste man tvätta, göra rent och tömma båsen. Detta är ett krav i Sverige - inte i Danmark.

2. Mindre plats för grisarna

I Sverige måste grisboxen vara sex kvadratmeter - i resten av Europa, inklusive Danmark, ska den vara fyra kvadratmeter. De innebär att de kan få in fler djur i boxarna och slakta fler djur.

3. Inga frigående suggor

I Sverige får en sugga som väntar kultingar vara frigående de fem till sex veckorna som det behövs. Detta kräver både material och kostar pengar. I Danmark står suggan i ett bås under hela graviditeten.

4. Lägre byggkostnader - samma produktion

Danskarna har en värmelampa som gör att kultingar inte fryser ihjäl och dessa behöver inte så avancerade bås. Båsen är 30 centimeter höga och inga grindar behövs och ingen släpper in och ut grisarna vilket sparar både tid och personal. Därmed kan de ha lägre byggkostnader för samma produktionsmängd som i Sverige.

5. Minimala och smutsiga slaktstallar

När grisarna väger 30 kilo ska de slaktas. i Sverige är det då tio grisar i en box. De svenska grisarna tar upp två tredjedelar av ytan för att de ska ha plats att utföra sina behov. I Danmark har man 20 procent fler grisar i boxen, det finns alltså ingen liggyta och boxarna behöver heller inte skrapas rena från gödsel och inget krav på strömaterial finns. Danmark slipper alltså kostnaderna för personal och slaktar fler grisar.

6. Grisarna får antibiotika

Antibiotika är tillväxtstimulerande och får grisarna att växa, därmed får man mer kött. I Sverige har man en dos antibiotika som endast används på sjuka grisar. I Danmark har man fyra doser och om något djur är sjukt hälls antibiotika i vattnet och alla grisar behandlas.

7. Svanskupering

För tio år sedan gav EU direktiv om att inte svanskupera, alltså att inte kapa knorren på grisarna. Men i Danmark och Europa svanskuperar man 98 procent av grisarna. Detta för att grisarna inte ska tugga på varandras svansar och att det sedan leder till infektion. Men att kapa grisens knorr är väldigt smärtsamt och är förbjudet i Sverige sedan 1988.

Svensk vs dansk grishållning

Sverige är det enda land som ställer krav på hur en grisbox ska se ut. Den svenska suggan kan röra sig naturligt när hon förbereder födseln.

I Danmark, som i övriga EU-länder, står suggan i en bur och har sällan tillgång till någon form av strö. I Sverige har alla grisar tillgång till haml eller strö.

En svenk gris har 25 % större yta att röra sig på än en dansk.

Svenska grisar har knorr på svansen. Inom EU är det tillåtet att klippa svansen på små kultingar för att undvika kannibalbeteenden, där de biter av varandras svansar när de går trångt och är stressade. Då kan den bitna svansen också orsaka infektion.

Den svenska grisen är fri från salmonella sedan flera decennier tillbaka. Detta kan inte garanteras kring importerat griskött.

I Danmark har nio personer dött i salmonella och drygt 1000 personer insjuknat under den senaste tiden.

Svenska grisar äter inte genmodifierat foder.

Den multiresistenta bakterien MRSA finns i dansk grisproduktion– men inte i svensk.

Det, relativt, lilla landet Danmark har 25 miljoner grisar. I Sverige finns kring tre miljoner.

Källa: Sveriges grisföretagare

Testa Mannerströms kokta julskinka!

1 rimmad skinka med svålen kvar

1 gul lök

1 liten timjankvist

3 lagerblad

10 kryddnejlikor

15 kryddpepparkorn

2 msk svensk senap

2 msk grovkornig senap

1 äggula

GÖR SÅ HÄR:

Låt julskinkan ligga i kallt vatten i en bunke i två timmar.

Gör ett snitt genom halva löken, lägg timjan och lagerblad i snittet. Tryck in kryddnejlikor och kryddpeppar runtom i löken.

Ta upp skinkan och stick in en stektermometer så att spetsen hamnar i skinkans mitt. Lägg den i en rymlig kastrull tillsammans med löken. Täck med kallt vatten och låt koka upp. Sjud skinkan tillsammans med kryddlöken.

Skumma skinkspadet regelbundet.

Skinkan är färdigkokt vid 75 grader. Lyft upp skinkan och låt den svalna. Spara även spadet och låt det svalna.

Sätt ugnen på 225 grader. Lägg skinkan i en ugnssäker form. Blanda senapssorterna med äggulan och bred över svålen på skinkan.

Griljera i mitten av ugnen i ca 10-15 minuter, tills den har fått fin färg. Låt svalna.

Mannerströms

BONUSTIPS:

"Mitt tips för den perfekta julskinkan är att ha många goda grönsaker och mycket julkryddor i laken. Griljeringen: Lägg gärna till 1 krm av vardera malen nejlika, kryddpeppar, vitpeppar och ingefära och blanda ihop detta med senapen så får man en ljuvligt stark och god julsmak. Ett bra tips är att först pudra över skinkan med lite majsena för att det ska fästa bättre. Sedan stryker man på rikligt med senapsblandning. Ovanpå detta ströbröd där man blåser bort det som blir överblivet. På det här sättet får du en alldeles gyllenbrun och frasig yta och på köpet sprider sig en härlig juldoft i hela köket."

GT har tidigare berättat varför det danska köttet i kyldisken ofta har ett mycket billigare pris än det svenska. Anledningen är Sveriges stränga djurhälsovård. I Danmark behöver man inte slösa pengar på strö och halm som alla svenska grisar ska ha tillgång till.

I Danmark trängs också fler grisar på en mycket mindre yta än i Sverige och dessutom får de svenska grisarna behålla sin knorr.

Och i juletid kommer debatten om det danska grisköttet snabbt fram. För i mitten av julbordet står ofta en skinka. Stjärnkrögaren Leif Mannerström tar starkt parti för den svenska skinkan.

– Det är absolut bättre att köpa en svensk än en dansk. Det viktigaste är att det är bra produktion, inte att det är ekologiskt eller närodlat men när det gäller griskött har många en bra produktion i Sverige. Är grisarna glada och väl omhändertagna är köttet bra, säger han.

"Väldigt liten sannolikhet"

Han fortsätter:

– Sen tycker jag verkligen att vi ska värna om det svenska jordbruket. Det är till exempel skandal att bönderna får en tredjedel av vad en halvliter sodavatten kostar på en bensinmack för den mjölk de levererar.

Och livsmedelskedjorna i Sverige tycks ha insett att det är den svenska julskinkan som efterfrågas av kunderna. Både Coop och Lidl har gått ut på sina hemsidor med att de endast förekommer julskinka med ursprungsland Sverige i deras butiker. Även på Willys finns det endast svensk julskinka på hyllorna.

Däremot kan det finnas utländsk, och då framför allt dansk, julskinka på vissa Ica-butiker och Hemköps-butiker.

– Vi har inte tagit in något annat än svensk julskinka på Willys och på de Hemköp som vi äger. Däremot så är två tredjedelar av alla Hemköp handlarägda och då kan de ta in vilka varor de vill, sen så tror jag att det är en väldigt liten sannolikhet att de skulle köpa in något annat än svensk, säger Ingmar Kroon, presschef hos Axfood.

Handlarägda butiker är det som gör att det också kan finnas utländsk julskinka på Ica.

– I vårt centrala sortiment har vi bara svensk julskinka, men alla butiker är egna företagare så de är fria att köpa från vilka de vill, säger Ola Fernvall, presschef hos Ica-gruppen.

Varken Ica eller Hemköp kan kräva att handlarna endast erbjuder svensk julskinka – men de uppmanar dem indirekt genom att endast låta den svenska finnas med i det centrala sortimentet.

"Säljer både danska och svenska"

Butikskedjan Netto däremot är ett undantag.

– Vi säljer både danska och svenska, och det tror jag att de flesta kedjorna gör om du går ut och tittar i butikerna, säger Jan Richter, inköpsdirektör på Netto i Sverige.

Han berättar att de har 1 700 artiklar i sina butiker. Det är artiklar kunderna efterfrågar och han menar att de inte fått klagomål på sina danska fläskvaror.

– Vi tycker att kunden får välja, dansk fläskfilé är ju till exempel en jättevara i Sverige och varför sälja dansk fläskfilé och vägra dansk julskinka, säger Jan Richter.

Maria Forshufvud är vd för Svenskt kött och förklarar, både ur skinksynpunkt och i övrig fläskköttssynpunkt, varför valet av julskinka borde vara lätt.

– Svenskt griskött kommer ju från grisar som är födda, uppvuxna och slaktade i Sverige och det som skiljer Sverige från övriga EU-länder är att vi har en stark djurskyddslag, vi har friska djur och vi har en mycket låg antibiotikados.

Sen framhåller hon att knorren sitter kvar under hela deras liv.

– Grisar som får behålla knorren – de lever ett bra liv. Sen är ju butikernas val att bara sälja svensk julskinka också ett uttryck för den efterfrågan som finns på den svenska julskinkan och det svenska köttet. Det går tillbaka till hur vi föder upp djuren att det blir kött med kvalitet, säger Maria Forshufvud.