Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Luftvärnet i Göteborg som skulle stoppa Adolf Hitler

Mörkerskjutning med luftvärnskanon m/30 i Göteborgsområdet. Foto: ur boken ”Lv 50 år” av Lv 6 Kamratförening
Nazitysklands führer, Adolf Hitler. Foto: AP
Högsbo skjutbana med en del av kasernområdet. I bakgrunden syns Högsbotorp. Foto: ur boken ”Lv 50 år” av Lv 6 Kamratförening

Under andra världskriget befann sig Göteborg, i egenskap av näst största stad i det neutrala Sverige, i en prekär situation.

I och runtom staden sattes därför luftvärnsbatterier med kanoner upp, med syfte att värna om neutraliteten.

Under sex års tid sköt soldaterna i luftvärnsregementet ner en rad flygplan som kränkte luftrummet över Göteborg och det kvittade om de tillhörde Adolf Hitlers Luftwaffe, eller de allierades flygvapen.

– Mot slutet av kriget flög de inte hit i onödan, berättar Johnny Stenberg, 82, som var i tioårsåldern under kriget och sedermera blev stabschef på luftvärnsregementet i Göteborg.

När det politiska läget blev allt mer spänt under mitten av 1930-talet började den svenska staten att satsa allt mer på försvaret.

Åren 1937–1939 femdubblade man försvarsanslagen för att göra sig redo att hantera en eventuell konflikt.

I och med Adolf Hitlers intåg i Polen den 1 september 1939 stod det klart att det som man till varje pris ville undvika hade blivit en verklighet och det som i efterhand har kommit att kallas för det andra världskriget hade tagit sin början.

På den ena sidan: Axelmakterna, som utgjordes av Adolf Hitlers Nazityskland och dess allierade.

Ett bombplan modell Dornier 17 i det nazityska Luftwaffe. Foto: HANDOUT / REUTERS X80001

På den andra sidan: Storbritannien, Frankrike och från och med 1941, USA.

Sverige hamnade mitt emellan och kämpade för att bibehålla sin neutralitet.

Men den ökade försvarsbudgeten innan kriget hade använts till att stärka landets försvar.

Flera förband i centrala Göteborg

I rikets nästa största stad satsade man bland annat på ett omfattande försvar mott fientligt flyg i form av Göteborgs luftvärnsdivision, som var beläget i Kviberg. Luftvärnsdivisionen kom senare att benämnas som Lv 6.

I och runtomkring Göteborg fanns under kriget ett 30-tal luftvärnförband bestyckade med kanoner.

Kartan visar några av de posteringar där luftvärnsförband var stationerade i och kring Göteborg under andra världskriget. Foto: Ur boken ”Lv 50 år” av Lv 6 Kamratförening

I Olskroken, på Gråberget, på Ramberget, i Tolltorpsdalen i närheten av Botaniska trädgården, vid Eriksberg och på Saltholmen är bara några av de platser där unga män spanade mot skyn och var redo att skjuta på flygplan från främmande makt.

Skulle värna sin neutralitet

Och sköt gjorde man, menar Johnny Stenberg, 82. 

– Man sköt ner ett antal flygplan. Man skulle hävda sin neutralitet, hette det, säger han.

Johnny Stenberg är född 1938 och var barn under kriget. Några år efter krigslutet gjorde han lumpen på luftvärnsregementet i Göteborg och tjänstgjorde med de som deltagit under kriget. Med åren steg Stenberg i grad och blev slutligen stabschef på Lv6.

En luftvärnspjäs på Heden i Göteborg. Foto: Boken ”Lv 50 år” av Lv 6 Kamratförening

Han minns hur luftvärnet och de fientliga flygplanen påverkade staden.

– De första åren flög tyskarna ibland över staden och då flög de också lågt. Jag vet inte om jag var speciellt rädd. Det var ju som det var. Som barn tänkte man inte så jäkla mycket på det där, vi visste inte så mycket annat. Men man märkte ju hur de lös upp himlen med strålkastare och hur de sköt med kanonerna, säger Johnny.

Under nätterna skulle man hålla sig inne, berättar han.

– Polisen gick med stålhjälm på sig, för det regnade splitter över bland annat Gustaf Adolfs torg och området kring Nordstan i samband med att man sköt och granaterna briserade i luften.

Thomas Roth är försteintendent vid Armémuseum. Foto: Armémuseum

Thomas Roth är försteintendent vid Armémuseum. Han menar att just luftvärnet var den vapengren som utvecklades mest inom den svenska armén under krigsåren.

– Inget truppslag inom armén under beredskapstiden genomgick en sådan utveckling som luftvärnet, säger han och fortsätter:

– Det svenska luftvärnet var vid krigsutbrottet svagt och tålde inte att jämföras med vare sig tyskt eller engelskt luftvärn, men moderniseringsprocessen löpte snabbt och vid krigsslutet kunde det svenska luftvärnet i stort sett jämställas med de flesta krigförande ländernas, åtminstone materiellt.

Flygplan sköts ner

Och det allt starkare luftvärnet användes friskt, menar Thomas Roth som delar Johnny Stenbergs uppfattning om att man sköt en hel del.

– Hemortsluftvärnet på Västkusten kom i kontakt med både allierat och tyskt flyg. Det gällde allierade bombflygplan på väg till eller från Tyskland och det gällde tysk flygtrafik mellan hemlandet och det av Tyskland besatta Norge. Det förekom att svenskt luftvärn sköt först varningsskott och även verkanseld mot främmande flyg som förirrat sig in i svenskt luftrum eller som inte följde överenskomna flygleder. Ett par sådana episoder är kända, berättar Thomas Roth.

Johnny Stenberg känner till en sådan incident.

– Man sköt ner ett flygplan som nödlandade vid Landvetter. Det var ett brittiskt Lancasterflygplan, berättar han.

Ett brittiskt Lancasterplan (som ett sådant på bilden) sköts ner vid Landvetter. Foto: WIKIMEDIA COMMONS

Tomas Roth förklarar att de allierade flygplanen ofta hamnade i skottlinjen när de försökte undvika de tyska jaktplanen.

– Det allierade bombflyget försökte ofta flyga längs Västkusten och Öresund för att undvika det tyska jaktflyget som var baserat både i Norge och i Danmark, säger han.

Nerskjutna piloter bodde på hotell i Göteborg

Att skjuta var inget soldaterna på marken tvekade på, menar Johnny Stenberg.

– Killarna som jobbade i de här förbanden ville ju skjuta ner flygplan, för de var det de hade tränat för, berättar han.

Kulspruteskyttar i Surte under kriget. Foto: Boken ”Lv 50 år” av Lv 6 Kamratförening

De allierade piloter som tvingats nödlanda eller blev nerskjutna internerades runtomkring i Västsverige. Johnny Stenberg berättar att amerikanska flygare bland annat bodde på hotell i Göteborg.

– De bodde på Palace och Hotell Eggers. Men britterna bodde i läger för de två funkade inte så bra trots att de stred på samma sida. Amerikanerna hade så jäkla mycket pengar jämfört med britterna som blev avundsjuka på att jänkarna bodde på krogen, så att säga.

I takt med att tyskarna förlorade luftherraväldet i Europa blev antal tyska flygplan allt färre och de allierade planen behövde inte längre flyga omvägen kring Västkusten för att undvika dem.

– Mot slutet av kriget flög de inte hit i onödan, berättar Johnny Stenberg

Efter krigslutet 1945 låg Lv 6 kvar i Göteborg fram till 1992, då det i stället flyttades till Halmstad där det fortfarande ligger i dag.