Louise är nog Sveriges minsta brandman

Louise Carlsson och kollegan Sasa Domic.
Lousie påbörjade testerna i februari och blev brandman i maj.
Louise på gymmet.
Fram till 2012 befann sig dock Louise långt från hårdträning. "Jag var en storrökare och sprang inte en meter", säger hon.
Yrket som brandman blev ett sätt att aktivera sig ytterligareför Louise.
Louise har lagt om sitt liv sedan 2012.
...och det blir tydligt på gymmet.
1 / 8

Samhällets bild av en brandman är en stor, stark karl.

Men Louise Carlsson, 148 centimeter lång och 45 kilo tung, har precis vad som krävs för att rädda liv och tror sig vara Sveriges minsta brandman.

– Det var ju en del kommentarer som ”är inte du lite liten för det där”. Men att misslyckas var inget alternativ för mig, säger Louise, som nu hoppas att fler starka tjejer vågar ta plats i samhället.

Fram till 2012 befann sig Louise Carlsson, 37, från Bengtsfors långt från svett, löpband och hårdträning.

– Jag var en storrökare och sprang inte en meter, säger hon.

Louise lade om sitt liv helt och hållet. 2016, och som 37-åring, ska Louise delta i en fitnesstävling – samt arbetar som deltidsbrandman med allt vad det innebär i form av fysisk ansträngning.

Men det är inte yrkestiteln brandman som gör Louise Carlsson unik. Nej, det är hennes vikt och längd som gör att hon sticker ut på stationen och vid utryckningar.

Louise är 148 centimeter lång och väger drygt 45 kilo.

– Jag är antagligen Sveriges minsta brandman, säger Louise själv.

Louise sökte efter något att göra för att inte ”hamna på soffan” och då sneglade hon mot brandmannayrket.

Testerna påbörjades i februari och Louise märkte direkt att hon arbetade i motvind.

– Det var simning och styrketester och… med min storlek krävs det en hel del. Jag har inte längden så jag har ingen hävkraft, och jag har inte vikten så jag får ingen motvikt, säger Louise.

Som dock klarade testerna galant.

Och i maj anställdes hon.

Louise är stark. Här är hon på gymmet.
Louise trivs med att vara deltidsbrandman.
Foto: Privat

"Att misslyckas var inget alternativ"

Louise är väl medveten om att hon kanske inte motsvarar samhällets bild av en brandman. Och hon har fått ta emot kommentarer.

– Inte från räddningstjänstens sida, de var enbart positiva, men man hörde ju runtomkring att ”hur ska du klara det där?”

Bara kläderna, larmstället, väger i sig 23-24 kilo och själv vägde Louise då 46-47 kilo.

– Så bara det jag ska bära med mig är mer än halva min vikt. Och det fick man ju höra. Som ”är inte du lite liten för det där” och ”hur ska du orka?” En brandman är ju i regel inte 1,50 och tjej, säger Louise.

Du krossade verkligen alla normer kring brandmannayrket.

– Det tror jag nog att jag gjorde. Ganska rejält faktiskt. Man ska vara stor, stark och ”karlig”. Att misslyckas var inget alternativ för mig. Hade jag väl gett mig in i det så fanns det bara en väg ut. Det var mycket jävlar anamma, att det ska gå.

Louise kanske inte motsvarar bilden samhället har av en brandman. Men det spelar ingen roll.
Louise har uppenbarligen vad som krävs.

Gjorde samma tester som alla andra

Louise Carlsson menar att många män säkert är av åsikten att kriterierna för att bli brandman, rent fysiskt, inte är särskilt svåra att möta.

Men för en kvinna är det något helt annat.

– Jag har gjort samma tester och det känns skönt. Dels för min egen del för att jag vet att jag har klarat testerna, dels för brandstyrkan och lagets skull. Jag är antagen på samma villkor. För man ska ändå känna en trygghet med gänget man jobbar med. Och det ska inte spela någon roll om det är jag på 1,50 eller Pelle på 1,80 som kommer.

"Som tjej krävs det lite mer"

Lousie jobbar till vardags med offentlig upphandling och tillbringar större delen av dagarna på kontor. En rejäl kontrast mot rollen som deltidsbrandman.

– Det första larmet jag var på var en skogsbrand där jag var ute och trampade i 13 timmar. Så det var en prövning. Det var bara att ta en slang, traska rakt ut i skogen och börja släcka. Man gick ju några kilometer med den där slangen. En vattenfylld slang över stock och sten är ganska tungt.

Det blev ett långt träningspass för din del...

– Det kan man säga, ja… jag tror att jag gick i fem timmar innan jag fick något att äta. Stället var ganska otillgängligt och långt från bebyggelse. Men det var lika bra att gå ut hårt direkt.

Louise Carlsson och kollegan Sasa Domic.

Nu hoppas Louise att fler kvinnor ska ta plats på positioner som samhället först och främst ser män på. Hon vill även vara en förebild för sina två tonårsdöttrar.

– Som tjej krävs det lite mer för att klara testerna men man ska absolut prova. Fler än man tror har goda möjligheter att klara det. Och det är ett spännande och intressant jobb på alla vis. Men med tanke på vad det krävs av mig är det inte direkt pengarna jag gör det för.


Följ GT på Facebook och Twitter – där kan du diskutera och kommentera alla våra artiklar!​