Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Löfvens löfte till Förintelsens överlevare: ”En livsuppgift”

”Jag vill se det som en livsuppgift att stå upp för människovärdet och demokratin”, säger Stefan Löfven.
Foto: THOMAS JOHANSSON
På Förintelsens minnsdag var Stefan Löfven på besök i Göteborg och talade i universitetets aula och i synagogan.
Foto: THOMAS JOHANSSON
Tidigare statsministern gjorde sitt första officiella framträdande sedan han avgick i november 2021.
Foto: THOMAS JOHANSSON
Foto: THOMAS JOHANSSON

Under sin tid som statsminister gav Stefan Löfven överlevande från Förintelsen ett löfte – att deras historia aldrig ska glömmas bort.

– Jag vill se det som en livsuppgift att stå upp för människovärdet och demokratin, säger han.

I samband med Förintelsens minnesdag på torsdagen besökte han Göteborg och höll tal i universitetets aula och i synagogan.

Varje år den 27 januari arrangeras manifestationer och föreläsningar runtom i världen till minne av Förintelsen och dess offer. Samma datum 1945 befriades förintelselägret Auschwitz-Birkenau. 

När Förintelsens minnesdag manifesterades i Göteborg under torsdagen fanns förre statsministern Stefan Löfven på plats för att hålla tal, först i Göteborgs universitets aula och senare i synagogan.

Det är de första officiella framträdandena han har gjort sedan han avgick som statsminister i november förra året.

”Svårt att förstå”

Det var också första gången han besökte Judiska församlingen i Göteborg, och en stund före kvällens minnesstund berättade han om sin drivkraft att verka för frågor kring just antisemitismen.

Varifrån kommer det starka engagemanget?

– Jag har alltid, från det jag var barn och när jag läst böcker och sett filmer om Förintelsen, tagit väldigt illa vid mig och haft svårt att förstå hur en sån grymhet kunnat äga rum. Så det engagemanget har alltid funnits.

– För några år sedan åkte jag med Livia Fränkel, Förintelseöverlevande, till Auschwitz. Hon berättade vad hon fått till svar när hon frågade var hennes föräldrar tagit vägen. De hade pekat på röken från skorstenen. Det var allt som var kvar av hennes föräldrar. Det är ett tillfälle jag aldrig kommer att glömma. 

Stefan Löfven beskriver hur skakad han blev av att få se montrarna med hår som rakats av fångarna, montrarna med skor och resväskor.

– Det var enorma mängder. Då grep det tag ytterligare, det blev så påtagligt och gav en fördjupad insikt.

Ser det som en livsuppgift

Hur fortsätter du verka mot antisemitismen nu?

– Jag vill se det som en livsuppgift att stå upp för människovärdet och demokratin, och jag har fortfarande möjlighet att göra det. Just nu lägger jag mitt arbetspussel efter tiden som statsminister. Demokratin är en viktig del och där ingår att bekämpa antisemitism, antiziganism och annan rasism. Det är inte klart ännu vilka former arbetet kan ta.

Stefan Löfvens regering beslutade förra året om flera insatser mot antisemitismen i landet. Bland annat fick Statens historiska museer i uppdrag att inrätta Sveriges museum om Förintelsen i Stockholm.

I höstas stod Löfven värd för Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism.

Han utlovade bland annat stöd till judisk kultur och till höjd säkerhet för de judiska församlingarna i landet. 

– En av styrkorna med Malmöforumet var att det inte bara hölls tal, utan länder, företag och organisationer band sig till att göra olika åtaganden, där ett spår var hågkomsten av Förintelsen och ett annat att bekämpa antisemitismen.

Mottog pris av Judiska församlingen

I november fick han ta emot Aaron Isaac-priset som delas ut av Judiska församlingen i Stockholm till personer som gjort insatser för Sveriges judar.

Vad kan man göra konkret för att motverka antisemitism och annan rasism?

– Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Man kan tala om det, vara vaksam. Säga ifrån när vi hör att samtal håller på att spåra ur. Ibland uttrycker sig människor på ett sätt som de kanske egentligen inte menar. Skolungdomar kan säga saker för att retas, väcka uppmärksamhet. Då måste vi orka ta den diskussionen. En sak som samhället kan göra är att stärka lärarna och utbilda dem i de här frågorna. Det har vi möjlighet till via myndigheten Forum för levande historia.

Att antisemitismen inte bara tillhör historien blir extra påtagligt vid besöket på Judiska församlingen och synagogan i Göteborg. Det är inte bara att öppna dörren och gå in.

En dag när offren för Förintelsen hedras och anhöriga, överlevande och efterlevande samlas för att minnas, då behöver lokalerna vaktas särskilt noga, av polis och säkerhetsvakter.

De skottsäkra glasen, övervakningskamerorna och säkerhetsslussen finns där varje dag. 

Hoppas att arbetet ger resultat

Säkerheten var även var en stor fråga under Malmöforumet.

– När det gäller Israel och judiska intressen vet vi att det skett en del attentat runtom i världen – utförda både av våldsbejakande högerextremister och våldsbejakande islamister. Det är något som Säkerhetspolisen följer noga och en del av den bedömningen vi gör kring evenemanget, konstaterade Susanna Trehörning, biträdande kommenderingschef vid Säpo, vid konferensen i höstas.

Stefan Löfven konstaterar att han hoppas att det långsiktiga arbetet ska ge resultat.

– Ingen ska behöva känna osäkerhet på grund av sin bakgrund, tro eller hudfärg. Vi vill inte ha det så här, ska inte behöva vara så att vi är rädda för attacker i synagogan, säger Stefan Löfven.

– Det är inte okej. Man ska kunna bära sin kippa, Davidsstjärna och utöva sin kultur. Judar som finns i Sverige är en del av vår historia och en del av vårt land. De är ju svenskar.