Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Lise löste gåtan om atomklyvning

Lise Meitner, född i en judisk familj i Wien, Österrike 1878.Foto: AP
Lise Meitner-rummet på Chalmers.Foto: Chalmers
Otto Hahn och Lise Meitner arbetade tillsammans i Berlin i nära 30 år.Foto: SCIENCE PHOTO LIBRARY/IBL

Lise Meitner var på promenad i ett vintrigt Kungälv när hon löste gåtan om atomklyvning.

Hon satte sig på en trädstam och skrev ner uträkningarna på en papperslapp.

Året var 1938 – och Lise Meitner hade nyligen kommit som judisk flykting från Nazityskland.

– Det var strålande solsken och snön gnistrade. Hon hade just fått resultat från kollegernas experiment i Berlin och tolkade det där ute i snön, säger Hedvig Hedqvist, som skrivit en bok om den världsberömda forskaren.

Det som hände julen 1938 i Kungälv var banbrytande och något som skulle påverka världshistorien. 

Upptäckten som den österrikiska judiska forskaren Lise Meitner gjorde på vinterpromenaden i den västsvenska småstaden kom i förlängningen att användas av de allierade i slutskedet av andra världskriget – men atombomben var något Lise Meitner själv aldrig ville förknippas med.

Efter att ha flytt från Nazityskland 1938 hade Lise Meitner hållit kontakten med sina forskarkollegor i Berlin, och indirekt fortsatt den forskning de arbetat med innan hon hade tvingats lämna landet.

Kärnfysiken Lise Meitner 1939.Foto: AP TT NYHETSBYRÅN/ NTB SCANPIX

Nu bodde hon i Stockholm och hade åkt till Kungälv för att besöka sin nära vän, den svenska fysikern Eva von Bahr Bergius, som bjudit in henne till julfirande. Inbjuden var även Lise Meitners systerson, fysikern Otto Robert Frisch. 

Knäckte gåtan på promenaden 

Innan Lise Meitner lämnade Stockholm hade hon fått ett brev från sina forskarkolleger i Berlin där de beskrev ett förbryllande resultat från det senaste experimentet. De förstod inte vad det betydde.

– Efter en stor julfrukost hos Eva von Bahr Bergius gav sig Lise Meitner och systersonen ut på promenad. Det var strålande solsken och snön gnistrade. Lise ville säkert diskutera brevet med systersonen. Och det är innehållet i brevet som Lise tolkar där ute i snön, mellan frukost och middag, berättar Hedvig Hedqvist som skrivit boken ”Kärlek och kärnfysik. Lise Meitner, Eva von Bahr och en vänskap som förändrade världen” (Bonniers 2012).

Eva von Bahr Bergius var Hedvig Hedqvists mormors lillasyster. 

– Jag minns Lise Meitner väl från min barndom, och hur hon klappade mig på huvudet. Hon fanns ibland med på middagar. Hela familjen var engagerad i henne, berättar Hedvig Hedqvist.

Hedvig Hedqvist, författare till boken ”Kärlek och kärnfysik” om fysikern Lise Meitner.Foto: Privat

Det var alltså under promenaden med systersonen som Lise Meitner skrev ner ekvationen som förklarade forskningsexperimenten i Berlin – formeln för atomklyvning.

”De tänkte inte på bomber”

– Hon hade en penna och papperslapp i fickan. Sedan gick de hem och middagen serverades. Hela middagen och resten av kvällen handlade om detta. Säkert eftersom Eva också var fysiker. Upphetsningen handlade mycket om att de förstod att en omåttlig mängd energi frigörs när en atomkärna klyvs, säger Hedvig Hedqvist och fortsätter:

– Detta var något helt nytt. Men de tänkte varken på kärnkraft eller på bomber. För dem handlade det om just bara den här upptäckten om de stora mängder energi som klyvningen innebär.

Lise Meitner var själv pacifist och ville inte förknippas med atombomben. Foto: ARKIV

Hedvig Hedqvist förklarar att Lise Meitner, som arbetade som sjuksköterska under första världskriget och sett vad kriget gjorde med människor, var pacifist.

– Så när hon ganska omgående blev tillfrågad om att vara med i Manhattanprojektet (forskningsprogrammet som lett av USA syftade till att framställa en atombomb reds anm ) tackade hon nej. Det handlade om något hon inte ville vara med om. Men systersonen deltog i det sedan, berättar Hedvig Hedqvist.

Nominerad till Nobelpris flera gånger

Lise Meitner, född 1878, kom från en judisk familj i Wien i Österrike där hon var doktor i fysik vid universitetet. Hon flyttade sedan till Berlin i Tyskland där hon hade en framgångsrik karriär och i flera decennier arbetade med den framstående kemisten Otto Hahn. En annan kemist, Fritz Strassman, anslöt sig till dem.

– Hon var redan då ett mycket stort namn inom sitt område, fysiken. Hon var flera gånger nominerad till Nobelpriset i kemi och fysik, men fick det aldrig, berättar Andreas Heinz, docent och kärnfysiker vid Chalmers i Göteborg. Han leder också den kommitté som varje år delar ut Göteborgs Lise Meitner-pris.

Andreas Heinz, docent och kärnfysiker vid Chalmers i Göteborg.Foto: J-O Yxell

På Chalmers finns ett särskilt Lise Meitner-rum, även om hon troligen aldrig besökte lärosätet.

Lise Meitner blev den första kvinnliga professorn i fysik i Tyskland.

”Var väldigt blyg och osäker”

– Hon var väldigt blyg och osäker på sin förmåga. Men hon lärde känna flera berömda personer i fysikvärlden som upptäckte hennes potential. Hon måste ha varit extraordinär, annars hade det aldrig gått, menar Andreas Heinz.

Han beskriver forskningen under mitten av 1930-talet då forskargrupper på flera håll i världen gjorde försök att skjuta neutroner mot atomkärnor:

– Det var ett mycket aktivt fält och grupperna tävlade mellan varandra. Resultat publicerades i vetenskapliga tidskrifter, men ingen lyckades fullt ut förklara observationerna.

När Hitler tog makten i Tyskland förbjöds landets judar att arbeta inom olika yrken. Eftersom Lise Meitner var österrikisk medborgare kunde hon fortsätta forska, men tilläts inte undervisa.

Lise Meitner-rummet på Chalmers. Troligen har den världsberömda forskaren aldrig besökt lärosätet.Foto: Chalmers

Tvingades att fly snabbt från nazisterna

– Lise Meitner var från en judisk familj men hade konverterat. Det hade dock ingen betydelse när Hitler kom till makten. Och när Tyskland annekterade Österrike var hon ingen främling längre och fick fly Tyskland väldigt snabbt, säger Andreas Heinz.

Kvar i Tyskland fanns alla tillhörigheter och anteckningsböcker med hennes forskning.

– Hon tog sig först till Holland, därefter till Danmark där hon fick hjälp av den danska atomfysikern Niels Bohr och kom sedan till Stockholm och fick en tjänst vid Manne Siegbaum-institutet, berättar Heinz och förklarar att Meitner aldrig kände sig riktigt välkommen i forskningskretsarna i Stockholm.

Lise Meitner håller föredrag vid tekniska fysikers sammanträde på Teknologföreningen i Stockholm 1945.Foto: TT NYHETSBYRÅN

Men Lise Meitner hade en nära vän i Sverige - fysikern Eva von Bahr Bergius, Sveriges första kvinnliga docent i fysik.

De hade lärt känna varandra i Berlin 1912 dit Eva kommit för att forska.

– Det gick bra för henne där men när första världskriget bröt ut kunde hon inte vara kvar. Eva och Lise blev också ovänner och det blev uppehåll i kontakten. De stod på var sin sida i kriget, berättar Hedvig Hedqvist.

”Lyckades fly i sista minuten”

I boken skriver hon om hur Lise Meitner hävdade den tyska kulturens överhöghet, men att hennes syn på detta förändrades i och med Hitlers makttillträde.

1938 när Eva förstod att Lises liv var i fara hjälpte hon till med räddningsaktionen. 

– Lise Meitner lyckades fly i sista minuten. Och då hade Eva med olika personers hjälp redan ordnat att hon fick komma in i Sverige, säger Hedvig Hedqvist.

Julen 1938 hade Lise Meitner egentligen tänkt tillbringa i Danmark, inbjuden av Niels Bohr. Men några dagar före jul blev hon nekad inresetillstånd till Danmark. Då ringde hon Eva som bjöd henne till Kungälv.

Under besöket bodde Meitner i det som kallas Uddmanska huset i Kungälv. 2016 avtäcktes en plakett på byggnaden för att markera att den är en viktig plats i fysikhistorien. The European Physical Society utsåg huset till en ”EPS Historic site”.

Uddmanska huset i Kungälv där Lise Meitner och systersonen Otto Robert Frisch bodde när de besökte Eva von Bahr Bergius julen 1938.Foto: Erlend Bjørtvedt (CC-BY-SA)
Plaketten på Uddmanska huset i Kungälv visar att byggnaden finns på Europas fysikhistoriska karta. 2016 utsåg The Europan Physical Society huset till en ”EPS Historic Site”. Lise Meitner bodde här när hon upptäckte hur det var möjligt att klyva en atomkärna.Foto: Mia Halleröd Palmgren

”Övervann stora svårigheter i sitt liv”

– Upptäckten i Kungälv var verkligen en mycket speciell historisk händelse, utförd av en kvinna som övervann stora svårigheter i sitt liv och ändå kunde göra exceptionella saker, konstaterar Andreas Heinz.

Det var Lise Meitners kollega Otto Hahn i Berlin som fick Nobelpriset för upptäckten. Många menar att Meitner skulle ha fått priset om hon inte varit kvinna.

– Otto Hahn nämnde henne i sitt nobeltal och delade sina pengar med henne. Men enligt min uppfattning skulle hon absolut ha fått Nobelpriset i fysik för detta. Utan tvekan, säger Heinz och berättar att Meitner donerade prispengarna till en organisation som verkade för fredlig användning av atomenergi.

- Hon var väldigt olycklig över att upptäckten ledde till utvecklingen av atombomben. Hon var förfärad över att hon ibland blev kallad ”atombombens moder”. 

Lise Meitner avled i England 1968. Hon flyttade till Cambridge, där systersonen Otto Robert Frisch bodde, efter 22 år i Sverige.