Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ligans metod: tar dina pengar med bluffbrev

"Chockartat". Anette Dahlén läser det brev som bedrägarna hade skickat till hennes avlidna exman. Enligt bluffmakarna har en avliden man efterlämnat ett stort arv. "Det är chockartat att få ett brev på det sättet", säger Anette Dahlén.

Pengabedragarna satsar nu på en nygammal metod - snigelpost.

I stället för bluffmejl får du ett brev om miljonarv från utlandet.

Ett brev från en jurist i Belgien, men poststämplat i Rumänien, skickades i veckan till avlidne Peter Persson från Lidköping. Men brevet kom till hans tidigare fru i Örebro.

- Man blir förbannad, irriterad och ledsen över att någon utnyttjar folk på det här sättet, säger Anette Dahlén.

Här är varningstecknen - så ser du att brevet är en bluff

Mottagarens namn är skrivet i ett annat typsnitt eller storlek än resten av brevet - detta för att avsändaren inte ska glömma att byta ut namnet i alla brev.

Telefonnumret i brevet går till ett land - brevet är poststämplat i ett annat.

Brevet är delvis skrivet på dålig och inkorrekt svenska.

Här är de vanligaste bedrägerimetoderna

Bluffakturor

Du får en faktura exempelvis på något du inte köpt, eller så handlar det om skadeståndskrav eller påstådda inkassokrav. Oavsett exakt innehåll är kraven tagna ur luften.

Facebook

Med hjälp av ett falskt Facebook-konto tar bedragaren kontakt med offren genom att utge sig för att vara en närstående i behov av hjälp, och ber om koden till bankdosan. Via ett bitcoinkonto förs pengarna vidare till gärningsmannens konto.

Banken

Ett mejl kommer från offrets bank där man skriver att det uppstått problem med kontot och att man för att lösa det ska skicka in kontouppgifter. Gör man det inte omgående hotas man med att frysa tillgångarna i väntan på utredning. Bedragaren uppmanar offret att skicka uppgifterna via mejl eller klicka på en länk som går till en webbsida där man kan skriva in kontouppgifterna.

Företag

Bland annat mobiloperatörer har råkat ut för bluffarna, som skickar ut mejl med företagen som avsändare. Det kan handla om räkningar som man råkat betala dubbelt, och man ska få tillbaka pengarna om man fyller i sina uppgifter.

Skatteverket

Mejl har skickats ut både från skatteverket här och från Danmarks motsvarighet. Mottagaren uppges ha fått skatteåterbäring - allt man behöver göra för att få tillbaka pengarna är att fylla i sina kontouppgifter.

Blocket

Det florerar en stor mängd falska annonser. Vissa bedragare har blåst hundratals kunder på den svenska köp- och säljmarknaden på stora summor pengar.

Microsoft

En person utger sig för att ringa från Microsoft eller Windows och säger att datorn drabbats av virus. Man instrueras att skriva in kommandon i datorn för att lösa detta. Efter det kan bedragaren ta full kontroll över din dator.

Nigeriabrev

Du får brev eller mejl från någon som påstår att det finns pengar, ibland efter en avliden släkting, som du kan få en stor del av - om du hjälper till att föra ut dem ur landet där de finns. Bedragarens mål är att komma åt dina pengar, bland annat genom att du får betala olika avgifter för att få ut det påstådda arvet. Målet är också att begå fler bedrägerier med hjälp av dina uppgifter.

Så här skyddar du dig mot bedrägerierna

Är det som står rimligt?

Var kritisk. Är det som står i mejlet eller brevet rimligt?

Kontonummer efterfrågas inte!

Tänk på att företag och myndigheter aldrig efterfrågar känsliga uppgifter från dig (som exempelvis kontonummer) via mejl.

Kontakta om du är osäker!

Blir du osäker, kontakta det företag eller den myndighet som påstås vara avsändaren. Men använd vanliga kontaktvägar, inte det som anges i mejlet eller brevet.

Klicka aldrig på länkar!

Klicka aldrig på länkar i bedrägerimejl och besvara aldrig mejlen eller breven.

Anette Dahlén i Örebro fick i veckan ett brev, poststämplat i Rumänien, som var adresserat till hennes tidigare man som avled i somras, men som inte bott på adressen på många år. Brevet kommer från en jurist i ett företag som påstås finnas i Belgien, Abu Dhabi och Förenade Arabemiraten. Enligt juristen har en avliden klient, med samma efternamn, lämnat efter sig 37 miljoner dollar. Mottagaren av brevet får ta del av 40 procent av pengarna om den hjälper till med transaktionerna.

- Det är chockartat att få ett brev på det sättet. Tankarna snurrade och det rörde upp ganska mycket. Det blir så personligt när man får ett brev i handen, och det dessutom är adresserat till min avlidne exman och anspelar på hans döde son, säger Anette Dahlén.

Skrivet på dålig svenska

När hon började läsa förstod hon snabbt att det rörde sig om en bluff, eftersom det handlar om stora summor och brevet bitvis är skrivet på felaktig svenska. Hon började fundera på om det var en slump att brevet skickats till henne, en anhörig till en avliden man med en avliden son, som dessutom verkade i utlandet vid sin död.

- Det känns så fruktansvärt uträknat. De vill få tag på någon bräcklig och förvirrad anhörig som går på det. Det är fult, jag blir förbannad, säger Anette Dahlén.

Magnus Lindegren, chef på bedrägerisektionen hos polisen i Göteborg.
Foto: Foto: Jan Wiriden
Magnus Lindegren, chef på bedrägerisektionen hos polisen i Göteborg, vet inte om det är en slump eller medveten taktik att brevet som Anette Dahlén fått är adresserat till en avliden person. Men själva brevtypen känner han igen direkt.

"Sänkt gard"

- Detta är det "gamla klassiska" Nigeriabrevet. Detta var vanligt innan internets intåg. I och med att man blir mer och mer upplyst över internet och möjligheten över att kunna lura människor på pengar så går man tillbaka till den gamla sorten. När det kommer ett vanligt brev är man inte lika uppmärksam och kanske sänker garden, säger han.

Brevet finns i olika varianter men är ofta utformat på liknande sätt. Den här typen av snigelpost kommer "titt som tätt" enligt Magnus Lindegren.

- Vi får bara in en bråkdel av det som faktiskt skickas, så det är ett stort mörkertal. Kanske inte en gång i veckan men snudd därpå, säger han.

"Det är otroligt svårt"

Att få fast de som skickar bedrägerimejlen är svårt - så gott som omöjligt.

- Vi vet inte vem det är. Det är i så fall fingeravtryck. Men sannolikheten att vi har det hos oss är inte särskilt stort. Så vi gör inte någonting med de här ärendena. Det är otroligt svårt, säger Magnus Lindegren.