Västlänken är det bästa alternativet

Publicerad

I sin debattartikel på GT.se 19/8 ägnar Hans Sternlycke mycket utrymme åt sifferexercis och att antyda att trafikverket av oklar anledning utför beställningsjobb. Det är tråkigt, som ordförande för Järnvägsfrämjandet borde han ha satt sig in bättre i det gedigna material som finns. I stället för att se möjligheterna förespråkar han lösningar som inte håller måttet.

Banverket utredde flera alternativ, däribland sträckningen Haga–Korsvägen och det av Sternlycke förordade förstärkningsalternativet. Den förstnämnda var dyrast men gav störst nytta. Tvärtom vad Sternlycke påstår innefattar det restider. Lönsamhetskalkylen skilde sig marginellt mellan alternativen, den sammantagna bedömningen – som även inkluderar nyttor som inte kan omräknas i pengar – talar dock starkt till Haga–Korsvägens fördel. Förstärkningsalternativet ansågs däremot inte uppfylla grundläggande målsättningar.

Även remissinstanserna är tydliga. Flertalet förordade beslutad sträckning och förkastade uttryckligen förstärkningsalternativet. Exempel är Liseberg som skriver "alternativ Haga-Korsvägen [är] helt överlägset övriga förslag" och Svenska Mässan som "ser det som ytterst angeläget att Västlänken genomförs". Järnvägsfrämjandet själva skriver ”en klar förbättring av pendeltågstrafiken” och förordar en västlänk med station vid Korsvägen.

Just Järnvägsfrämjandet pekar ofta på det finns svårberäknade nyttor när lönsamheten för järnväg ska beräknas. Sternlycke kan inte förklara varför han i just det här fallet väljer att bortse från dessa effekter trots att de redovisas redan i första utredningen.

Inför planeringen av Nationell plan 2014–2025 uppdaterade trafikverket lönsamhetskalkylerna för 100 objekt, däribland Västlänken. Allt enligt gällande rutiner. Att Västlänken och många andra investeringar fick bättre värden beror i första hand på att man satt priser på effekter som endast fanns som bedömningar i tidigare analyser. Några konspirationsteorier behövs alltså inte för att förklara de nya kalkylerna.

Den planskilda korsningen i Olskroken har funnits med länge i planerna och hela tiden visat god lönsamhet. Samtidigt har det varit uppenbart att den behöver samordnas med Västlänken. Ett järnvägsnät är aldrig starkare än sin svagaste länk, och just därför är både Västlänken och viadukten vid Olskroken nödvändiga. Löser vi inte flaskhalsarna i centrala Göteborg kan vi inte utöka trafiken i regionen. Självklart har Västlänken fått en kapacitet som klarar av de framtida utbyggnader man tänker sig, allt annat vore direkt oansvarigt.

Sternlycke avslutar med att fråga varför man inte ökar kapaciteten på järnvägen. Den självklara motfrågan är varför han motsätter sig de nödvändiga kapacitetsökningar som nu beslutats. Göteborg har inte råd att vänta på att gamla, utdömda förslag ska grävas upp ur papperskorgen.


Sören Jensen

Ja till trängselskatt i Göteborg.

Jan Lenander

Gymnasielärare inriktning samhällsbyggnad och miljö.

GT:s ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu
VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER