BEHöVER SKYDDAS. Läkare och sköterskor ska sätta patienter före företag, därför är det viktigt med meddelar-frihet i exempelvis vården. Då kan de inte straffas senare av ledningen. Foto: COLOURBOX Foto: Boutria Luc
BEHöVER SKYDDAS. Läkare och sköterskor ska sätta patienter före företag, därför är det viktigt med meddelar-frihet i exempelvis vården. Då kan de inte straffas senare av ledningen. Foto: COLOURBOX Foto: Boutria Luc

Meddelandeskydd ska finnas i lagen

Publicerad

Anställda i offentlig sektor har grundlagsskyddad meddelarfrihet. De har rätt att slå larm - "vissla" - om missförhållanden på sin arbetsplats. Om de uttalar sig anonymt i medierna har arbetsgivaren ingen rätt att efterforska källan. Även om cheferna får reda på vem visslaren är, får de inte straffa vederbörande.

Detta är en klassisk svensk rättighet. Men den gäller inte alla anställda inom den skattefinansierade sektorn. För personer som arbetar i ett privat företag, väger lojaliteten mot företaget tyngre än meddelarfriheten.

I går meddelade Sveriges största friskolekoncern, Academedia, att styrelsen har beslutat ge alla anställda meddelarfrihet. Det är ett steg i rätt riktning, naturligtvis. Men det räcker inte. Academedia kan ju inte ge sina anställda grundlagsskyddad meddelarfrihet och meddelarskydd. Den frihet man ger, sker på företagets villkor och är inte juridiskt bindande.

Academia tänker inte heller ändra de anställningsavtal som finns, där sekretessklausuler ingår. Man vill vänta in regeringens utredning.

 

Denna utredning, om en utökad meddelarfrihet, har visat sig vara en het potatis för regeringen. Justitieminister Beatrice Ask (M) var länge kallsinnig till behovet av meddelarskydd för privatanställda i offentlig sektor. Äldreminister Maria Larsson (KD) brukar hävda att det räcker med Lex Sarah. Famöst nog har hon även sagt att personal borde visa "civilkurage" när man upptäcker missförhållanden - det vill säga, vissla och riskera jobbet.

Folkpartiet har dock varit anhängare av utökad meddelarfrihet och hösten 2010 sa utbildningsminister Jan Björklund att en utredning var på gång. Inget hände, men sommaren 2011 meddelade Beatrice Ask, efter påtryckningar, att en utredning var på gång. Ingenting hände.

 

Sedan kom Caremaskandalen, i slutet av 2011. Då såg det ut att bli fart på regeringen och Ask talade återigen om en utredning. Men det dröjde till i juni i år innan direktiven var skrivna och en utredare, kammar- president Margareta Åberg, hade utsetts. Ett år efter Carema-skandalen hade utredningen fortfarande inte kommit i gång, skrev DN den 13 oktober.

Regeringen har skött denna fråga med en saktmodighet som liknar medvetet förhalande. Det är tyvärr inte förvånande, i så fall. Det tycks inte finnas någon ände på Moderaternas och Kristdemokraternas okritiska tillbedjan av privata företag i välfärdsbranschen.

Utredningen ska vara klar i september 2013. Därpå måste regeringen ta vid utan att söla. Om Ask & Co. tror att man kommer undan lagstiftning genom att företagen själva "delar ut" meddelandefrihet, tror man fel. Läkare och sköterskor ska sätta patienter före företag, lärare ska sätta barnens bästa först. Det ska lagen säga.

Punkt slut.

GT:s ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER