Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Mängdbrott måste bekämpas hårdare

Varje år anmäls nära 30 000 bostadsinbrott i Sverige. Varje inbrott är en fruktansvärd upplevelse för den som drabbas. Det värsta är inte att tillhörigheter försvinner, det värsta är upplevelsen av kränkning. Känslan när någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov. Otryggheten. Inte sällan flyttar den som varit utsatt för inbrott - känslan av intrång är alltför stor - och blir därmed dubbelt drabbad.

FAKTA

Debattera I GT

Vi välkomnar politisk debatt, inte minst lokal och regional. Mejl: debatt@gt.se Fax: 031-725 90 02.

Artiklarna får inte vara längre än 2 600 tecken inklusive mellanslag. Arvode ges normalt inte och manus returneras ej.

Redaktionen förbehåller sig möjligheten att korta och rätta insänt material.

Enligt Brå:s nationella trygghetsundersökning är bostadsinbrott det brott som flest människor oroar sig över att råka ut för. Inte minst är oron stor under semestertiden.

Inbrottstjuvarna ingår ofta i olika typer av kriminella nätverk som rör sig över stora områden, även över nationsgränserna. Att också polisen måste samarbeta över olika geografiska och organisatoriska gränser är uppenbart.

Inbrottstjuvar är i regel återfallsförbrytare. De döms i allmänhet enbart för enstaka brottstillfällen, även om det finns bevisning för fler likartade brott. Så borde det inte vara.

Kristdemokraterna och övriga alliansen prioriterar kampen mot bostadsinbrott genom att skapa en ny brottsrubricering, inbrottsstöld. För en inbrottsstöld bör minimistraffet vara fängelse ett år. Det skulle medföra att fängelse väljs som påföljd i betydligt större omfattning än i dag. Straffet ska helt enkelt stå i bättre proportion till brottets allvar och till den kränkning som det innebär för brottsoffren.

Bekämpningen av den organiserade brottsligheten, både den lokala och den mobila, måste prioriteras om vi ska minska inbrotten. I dag är bostadsinbrott en av de brottstyper som har lägst uppklarningsgrad, endast fyra procent. Det är uppenbart att polisen behöver samarbeta mer över geografiska och organisatoriska gränser.

Parallellt behöver målen för polisens arbete omformuleras. I dag är det för stort fokus på mätbara resultat, vilket kan leda till att lättare brott som ger hög uppklarandeprocent prioriteras framför svåra.

Vi anser att arbetet mot mängdbrott behöver vidareutvecklas. Stöld, skadegörelse och andra vanliga brott drabbar människor i vardagen. Fler brott måste klaras upp och handläggningstiderna behöver bli kortare.

Även grannsamverkan kan minska brotten, de boende kan hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Självklart ska det frivilliga engagemanget inte innebära att polisen drar ner på ambitionerna för den egna verksamheten. I och med att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området.

 

Aron Modig (KD)

Riksdagskandidat, Göteborg

Caroline Szyber (KD)

Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!