Liv Landell: FEL, FEL, FEL

ROPEN SKALLA - HÖGSKOLA TILL ALLA. Men högskolan skulle må bra av att gruppera om och höja kvalitén. Det är fel att högskoleutbildade går ut i arbetslöshet.
Foto: Martin Cejie

En utbildning är alltid en bra investering.

 Fel, fel, fel!

 Nej, det gamla mantrat att högskolestudier ger jobb behöver uppdateras med ett signalrött tillägg: under vissa förutsättningar. 

 Om du heter Marcus och pluggar på Handels med praktik på Bure lär du till exempel få en schysst karriär efter examen. 

 Heter du Samira och läser sociolingvistik på en nyare högskola är utsikterna betydligt dunklare.

 Juseks rapport för 2006 visar att var femte nybakad medlem går ut i arbetslöshet. Av de som lyckas få jobb är samma andel överkvalificerad för sina arbetsuppgifter.

 Det är inte okej. En civilekonom ska inte behöva ta jobb på café efter examen.


 Allt för många utbildar sig till yrkes-områden där efterfrågan är liten eller obefintlig. 

 Professor Mats Alvesson tog i höstas upp problemet i en debattartikel i GT. Alvesson menar att idén om det så kallade kallas kunskapssamhället har fått förödande konsekvenser för massor av människor. 

 Han pekar på ett glapp mellan de studerandes föreställningar om framtiden, och en krass arbetsmarknad som mest värdesätter social kompetens och uppkavlade skjortärmar. 

 Att komma ut i en verklighet där man tvingas bli tidningsbud trots en master i ekonomi leder givetvis till besvikelse.

 Jaha, så alla ska bli samhällsnyttiga ingenjörer då? Och ingen ska få plugga danshistoria?

 Jo, självklart ska man studera insekters anatomi och själsliv – om man är riktigt intresserad av ämnet.

 Ett genuint intresse är en utmärkt anledning att plugga. Brinner man för sina studier fyller plugget ett syfte i sig. 


 Den som gillar sitt ämne blir dess-utom oftast duktig – en grundförutsättning för att göra karriär. 

 Så kör på med studierna, alla specialintresserade!

 Att sätta sig på skolbänken för att göra pappa glad är däremot en pajig strategi. Plugg istället för arbetslöshet är lika illa.

 Men vad gör man när alternativet är socialbidrag?

 Mats Alvesson går så långt som att kalla den massiva akademiseringen för ett sätt att dölja arbetslöshet.

 Nog sjutton har han en poäng.

 I veckan kom Svenskt Näringslivs rapport Akademi och verklighet. 

 Här betonas vikten av matchning, alltså att utbildningar förankras på arbetsmarknaden i teori och praktik. 


 Jusek är inne på samma spår. Studerande vid lärosäten med bra kontakter med näringslivet får lättare kvalificerade jobb och högre lön än andra efter examen.

 Mer praktik är alltså ett smart grepp för att minska antalet statsvetare som kränger hamburgare. 

 En annan klok – visserligen tuff – strategi är att sluta överutbilda och satsa kvalitativt.

 Därmed inte sagt att hela kunskapssamhället ska skrotas. 

 Grundidén om allas rätt till utbildning är bra. 

 Men massakademiseringen har blivit en ekonomisk och mental fälla för unga som vill bygga sig en framtid. Högskolan skulle må bra av att gruppera om. 

 Det betyder inte att viktiga projekt, som arbetet mot social snedrekrytering, måste försvinna – tvärtom. 

 En kvalitetshöjning kan och bör omfatta att aktivt identifiera studiebegåvningar i samhällsskikt utan högskoletradition.


"Antingen slår han eller jag, tänkte jag, och sopade till honom så att han stöp i gatan."

 Alf Svensson, före detta kd-ledare berättar om hur han försvarade sig mot en buse i Stockholm.


EU:s nya

 arbetstidsregler sätter stopp för  skolresorna i slutet på vårterminen. 

 Lärarna kan inte åka med på grund av de märkliga reglerna om dygnsvila.

 EU behöver inga pr-män.

 EU behöver mindre korkade byråkrater.