Flamingos, pelikaner och papegojor försvinner snart från Slottsskogen. Ett bra beslut. Att se på vilda djur i fångenskap är en förlegad tradition. Satsa hellre på ett modernt Barnens Zoo. Foto: Frank Hormann
Flamingos, pelikaner och papegojor försvinner snart från Slottsskogen. Ett bra beslut. Att se på vilda djur i fångenskap är en förlegad tradition. Satsa hellre på ett modernt Barnens Zoo. Foto: Frank Hormann

Liv Landell: Fågelfritt bra

Publicerad
Uppdaterad
Varför vill man titta på instängda djur? Varför blir man upprörd vid tanken på ett Slottsskogen utan vingklippta flamingos?
För att det är tradition att peka finger åt djur i bur? För att rosa fjädrar är exotiskt? För att barnen ska utbildas?
Göteborgs kommunen har inte råd med Slottsskogens flamingos, pelikaner och papegojor.
Efter årsskiftet försvinner de.
Ett bra beslut, inte bara ur ekonomisk synvinkel.
Att stänga in vilda djur, tämja dem eller visa upp dem på olika sätt är en gammal kvarleva från en tid då djur betraktades som objekt.
Och även om djuren juridiskt sett fortfarande är likställda med döda ting, så har vi en ambitiös djurskyddslagstiftning som ska värna djurs rätt i relation till människor.
En central princip där är att den som sysslar med djurhållning ska se till att djur naturliga beteende främjas.

När det gäller
fåglar kan det innebära tillgång till sand, grenar och flygutrymme. Sådant finns i Slottsskogen, visst, men det hela kokar ändå ner till att de exotiska fåglarna är vingklippta och sitter i glashus för att roa och utbilda människor.
Det är inte okej, och det påverkar sannolikt fåglarna genetiskt.
För ett par år sedan presenterade etologen Jennie Håkansson en avhandling där hon jämförde beteendet hos djungelhöns som levt i olika typ av fångenskap.
Kycklingar vars mödrar levt mer skyddat visade mindre rädsla än kycklingar som härstammade från mer frigående höns.
Graden av rädsla hade blivit genetistkt betingad, och den tendensen höll i sig i tre generationer.
Att ha fåglar på zoo är med andra ord något av ett experiment.
Ett Slottsskogen utan pelikaner blir ett sundare, modernare Slottsskogen.
Medan man är i farten borde kommunen flytta de eländiga älgarna som lufsar omkring i sin lilla inhägnad.
Det finns inget försvar för att på detta vis begränsa ett vanligt förekommande djur som i vilt tillstånd rör sig över jätteytor.

Vill man ha
något att titta på kan man också nästa år se och umgås med djur i parken.
Dessutom lär vilda fåglar och smådjur etablera sig när de rosa fåglarna flyttar.
Inte lika exotiskt, men betydligt sundare.
Barn behöver inte gå på zoo för att lära sig om djur. Därmed inte sagt att barn som inte bor på landet inte ska få komma i kontakt djur.
Slottsskogen borde satsa på bruksdjur som hästar, hundar och grisar.
Varför inte förbättra och bygga ut Barnens Zoo?
Organisationen Djurens Rätts Cecilia Mille varnar i en färsk rapport för försämrat, svenskt djurskydd när gamla Lex Astrid Lindgren från 1988 snart revideras.
Portalparagrafen om djurs rätt till naturligt beteende är nämligen ifrågasatt.
Jordbruksminister Eskil Erlandssons (C) vill ha bort den för att få en mer flexibel lagstiftning. Djurens Rätt menar att det vore förödande att ta bort portalparagrafen - ur ett djurrättsligt perspektiv. Det har de naturligtvis rätt i.
Den rimliga vägen borde vara att stärka den viktigaste djurrätssprincipen av alla.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER