UR TRAFIK. Sammanlagt runt 50 busslinjer berörs när Västtrafik ska spara. Som vanligt är det landsbygden som drabbas värst. Västtrafiks beslut är förståeligt - men vad vill regionpolitikerna egentligen göra med landsbygden. Foto: Lennart Rehnman
UR TRAFIK. Sammanlagt runt 50 busslinjer berörs när Västtrafik ska spara. Som vanligt är det landsbygden som drabbas värst. Västtrafiks beslut är förståeligt - men vad vill regionpolitikerna egentligen göra med landsbygden. Foto: Lennart Rehnman

LEDARE: Sparpaketet lämnar landsbygden

Publicerad

Det var inte oväntat, men kom ändå som en chock för många västsvenskar: Västtrafik drar in runt 20 busslinjer och minskar turtätheten och/eller drar in helgtrafiken på ytterligare cirka 30. En del av dessa är linjer i stadstrafiken i bland annat Göteborg, Falköping, Uddvalla och Ulricehamn, men framför allt är det givetvis trafiken på landsbygden som drabbas.

Bakgrunden är enkel: Västtrafik har ett sparkrav på 70 miljoner kronor att klara av, och det gör bolaget genom att lägga ner eller minska trafiken på linjer med allt för få resande. I stället satsas det på behövliga förstärkningar av kollektivtrafiken i bland annat Göteborg.

Småorter i hela Västsverige får problem, och redan då förslaget presenterades kom protester. Särskilt i Bohuslän är många upprörda: det gäller inte minst det faktum att linje 866 mellan Bohus-Malmön och Kungshamn försvinner, och därmed står ön helt utan kollektivtrafik. "Helt oacceptabelt", säger Sotenäs kommunalråd Mikael Sternmar (FP) upprörd till bohuslaningen.se, och de många pensionärerna på ön är förtvivlade, eftersom de inte längre kan åka kollektivt till apotek och läkare.

 

Det är lätt att skälla på Västtrafik, men att företaget - som Sternmar föreslår - ska "dra in linjer i Göteborg om man vill spara" innebär enbart att problemet flyttas.

Göteborg är ett nav för näringslivet i regionen, och att infrastrukturen i och runt staden måste fungera är självklart.

Bakom kollektivtrafikplaneringen och sparkravet på Västtrafik finns politiska beslut, och att bolaget lägger ner linjer med för få resande är det inget att säga om. Vad är alternativet? Inte högre taxor, många resande anser att det är dyrt nog att åka kollektivt redan. Däremot kan vi fråga oss vad politikerna i regionen egentligen vill göra med landsbygden.

 

Alla partierna är eniga om att en levande landsbygd är viktig, men inget av dem - inte ens Centerpartiet - verkar ha viljan att göra en satsning på den. Den motorfordonsfientliga politik som främst Miljöpartiet driver är en tung ekonomisk belastning för landsbygsbefolkningen. Stryps nu kollektivtrafiken hamnar de boende i ett ännu svårare läge - och allra värst är det givetvis för de äldre människor som ännu bor kvar sedan de yngre tvingats flytta för att hitta jobb.

De boende på till exempel Bohus-Malmön måste få en rimlig möjlighet att ta sig till vårdcentraler och serviceinrättningar. Hur ska det ske? Hur ska det bekostas? Ska de drabbade småkommunerna betala?

Det vore inte mer än skäligt om regionpolitikerna presenterat svar på de frågorna då de meddelade sparbeslutet - att som nu helt enkelt lämna många människor, inte minst äldre, i sticket är inte rätt metod.

För målet är väl inte att tvinga in människorna till de större tätorterna? Sverige behöver befolkningen på landsbygden - inte minst för miljöns skull.

GT:s ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER