Lyser inte upp hela staden längre. Göteborg energi arbetar via dottern Din el på en konkurrensutsatt marknad i dag. Malmö sålde i stället ut sitt elbolag och fick loss miljarder till annat. Foto: Leif Jacobsson
Lyser inte upp hela staden längre. Göteborg energi arbetar via dottern Din el på en konkurrensutsatt marknad i dag. Malmö sålde i stället ut sitt elbolag och fick loss miljarder till annat. Foto: Leif Jacobsson

Ledare: Så slapp Malmö trängselskatt

Publicerad

När Malmö skulle bygga Citytunneln diskuterades också trängselskatt. Men Malmö stad sålde i stället aktierna i energiföretaget Sydkraft för fyra miljarder kronor och fick loss pengar till sin andel av järnvägsbygget.

Göteborgarna kunde också ha sluppit den nya skatten, ifall Göteborgs kommun hade sålt en tredjedel av sina drygt 100 bolag.

Jämförelsen som görs av Svenskt näringsliv är hisnande men har varit politiskt omöjlig - i Göteborg. Tradition och ideologi hindrar. Alla diskussioner om att sälja Göteborg energi har tystats av Socialdemokraterna. Liseberg är helig egendom även för Moderaterna. Kommunens bostadsföretag utnyttjas inte längre för den ursprungliga tanken att bygga bort bostadsbristen. I stället har de blivit vinstmaskiner åt kommunen och måste numera agera marknadsmässigt som vilken annan hyresvärd som helst.

Därför har Göteborg kvar dubbelt så många kommunala bolag som Stockholm. Utöver bostäder och energi sysslar de till exempel med att driva sporthallar, hotell, krog, sälja försäkringar och till och med reklamtjänster.

Tillsammans har de ett bokfört värde på över 60 miljarder kronor, omsätter drygt sex miljarder kronor om året och sysselsätter 6 000 personer.

"Vi ska vara rädda om våra bolag. De är bra reservtillgångar om vi skulle behöva få loss pengar i framtiden", har varit ett gammalt argument från vänsterhåll.

Pengar till vad?

En översyn inom kommunen pågår visserligen och väntas bli klar till årsskiftet. Men den ska enligt direktiven "analysera förutsättningarna för att åstadkomma en mera effektiv politisk styrning av bolagssektorn" och "belysa konsekvenserna av ny (skärpt - vår anmärkning) lagstiftning".

En del mindre bolag kommer säkert att läggas ner, säljas eller återföras till kommunal förvaltning. Men några genomgripande förändringar ligger inte i uppdraget - och knappast i kommande politiska diskussioner.

Många bolag är små, vissa driver verksamheter som ingen annan skulle finna lönsamma, att hitta rätt köpare och få ut mesta möjliga vid eventuell försäljning skulle bli en lång process ifall kapitalförstöring ska undvikas.

Men eftersom utvecklingen gått mot mera upphandling och mera valfrihet för medborgarna, så hamnar en del kommunala bolag i dilemmat att de blivit konkurrensutsatta och tvingas driva sina affärer som vilken privatfirma som helst. Varför ska kommunen äga och driva gym om någon förening eller firma vill ta över?

Göteborgs stora partier är ense om att betala 17 miljarder kronor till Västsvenska trafikpaketet. Av den summan ska hela 14 miljarder tas in via trängselskatt. Realistiskt sett hade det behövts en bolagsslakt för att få in den jättesumman genom försäljning, som Malmö gjorde.

Men Svenskt näringslivs tankelek är ändå spännande. Frågan är ytterst vad skattebetalarna skulle tjäna mest på? Att tvingas subventionera vissa förlustbolag eller använda pengarna till - bättre kommunala skolor i stället.

GT:s ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER