Lars-Arne Staxäng, moderat riksdagsman från Bohuslän, ger inte upp kampen för att få bort den nya, strängare lagen mot sjöfylleri.
Trots att svaret blev blankt nej, på den riksdagsmotion han skrev redan i fjol.
- Jag återkommer i riksdagen, säger han. För mig handlar det om människors frihet att få välja sin dryck till middagsmaten.
Två år har nu gått sedan lagen skärptes och samma gräns på 0,2 promille (ungefär en starköl eller två glas vin) började gälla till sjöss precis som i biltrafiken. Svallvågorna efter båtfolkets upprördhet har inte lagt sig.
Men självklart kan du dricka kaffe eller saft i stället! Så var ju kommunalrådet Kia Andreassons (MP) numera bevingade argument i en annan inflammerad nykterhetsstrid - den om krogarnas öppettider i Göteborg.
Fast debatten handlar egentligen inte om att kunna avstå med förnuft.
Den handlar i grunden inte ens om nyttan av förbudet.
Det mycket vidare problemet är att politiker stiftar lagar och regler som bygger mera på tro och tyckande än på bevisad sakkunskap. Och slarvet med illa underbyggda beslut tenderar öka, trots att riksdagen - och även kommunerna - har resurser för att göra utredningar och ta fram riktiga underlag.
Lagen om sjöfylleri är ett sådant beslut. Den blev en politisk kompromiss mellan partierna, där nykterhetsvilja i största allmänhet sattes före saklig erfarenhet av risker och olyckor till sjöss.
Självklart ska även båtar föra s av människor som är nyktra, hinner reagera vid faror och har nödvändiga kunskaper om regler och sjövett. Frågan blir var promille gränsen borde sättas i stället: Vid 1,0 promille i blodet där den låg förut och som fortfarande är gräns för grovt sjö fylleri. Eller vid 0,5 eller 0,8 som i våra grann länder?
Kustbevakningen på Ostkusten är säkert nöjd med att ha visat handlingskraft. I helgen som gick gjordes extrakontroller i Stockholms farvatten. 67 båtar stoppades och hela 13 procent av förarna åkte dit för sjöfylla.
Men Hugo Tiberg, professor i sjörätt, har gått igenom drygt 350 domar efter allvarliga olyckor till sjöss under åren 1994-2010. I bara ett par fall var låg alkoholhalt inblandad. Statistiken ger inga motiv för vår nya 0,2-gräns, menar han.
I stället riskerar lagen dra polisens och kustbevakningens resurser från andra uppgifter. Dessutom är den allmänt svårövervakad. För båtar under tio meter eller som har maxfart 15 knop gäller fortfarande bara den gamla gränsen på en promille.
Lars-Arne Staxäng pekar på en annan märklig följd. Båtägaren bör inte ens ta en öl efter att han lagt till för natten. För skulle vinden vända, och båten behöver förtöjas om, riskerar han böter för sjöfylleri.
Fortkörningar verkar förstås öka även på sjön. Gamla skeppare säger att hänsynen inte är som förr i tiden. Riksdagen borde därför ha infört båtkörkort i stället.
