Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Ledare: Nya yrken ställer helt nya krav

FRAMTIDENS ARBETARE. Automatisering och robotar kommer drastiskt att förändra arbetsmarknaden under de närmaste decennierna. Det innebär inte endast att många "människojobb" försvinner - dessutom krävs en stor förändring av arbetsmarknadspolitiken. Foto: Dave Martin

I dagarna har tusentals svenska elever gått ut gymnasiet och ska nu fortsätta sin utbildning med inriktning på ett framtida yrke. Redan nu har många svårt att välja - och det lär bli ännu värre framöver.

Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har gett Reforminstitutet i uppdrag att granska den framtida svenska arbetsmarknaden, och vilka yrken som kan bli inaktuella. Undersökningen omfattar 702 vanliga jobb - och visar att fler än hälften av dem kan vara i stort sett försvunna redan om 20 år!

Orsaken är inte enbart en förändrad efterfrågan på produkter och tjänster, utan främst datorisering och automatisering. I Sverige kan så många som 2,5 miljoner jobb beröras.

 

Den här utvecklingen har redan på- börjats och märks tydligt i vissa länder, medan Sverige hittills klarat sig tämligen väl. Dels beror det på att Sverige ligger lite efter i utvecklingen jämfört med till exempel USA, men framför allt att vi under hela 2000-talet haft kontinuerlig tillväxt och sysselsättnings- reformer. Det ser mindre ljust ut fram-över, säger Reforminstitutets chef Stefan Fölster och vd:n för SSF Lars Hultman i en debattartikel som publicerades i DN för en vecka sedan.

De påpekar att välfärden kommer att bli mer kapitalintensiv och mer beroende av ekonomisk tillväxt, vilket ställer krav på innovations- och utbildnings-politiken. Där brister vi.

Framför allt saknar Sverige i dag en innovationsteknisk utbildning, och halkar därför efter andra länder.

Men ser vi mer i detalj på vad det innebär att vissa yrken försvinner eller tas över av datorer och robotar finns även andra problem.

Det är givetvis utmärkt att ett antal tunga, besvärliga och i värsta fall hälsovådliga arbetsuppgifter kan tas över av maskiner.

Men nya yrken ställer nya krav, också på arbetsmarknadens parter. Den arbetsmarknadspolitik som förts under en stor del av 1900-talet håller på att snabbt föråldras.

 

Vi har till exempel generellt sett höga minimilöner och stora sociala kostnader. Det finns alla skäl att tro att detta bidrar till en snabbare automatisering i Sverige: det blir billigare att installera maskiner än att anställa människor. Och maskinerna bryr sig inte om till exempel arbetstider och semester.

Att försöka hejda utvecklingen är ogörligt, eftersom Sverige snabbt skulle tappa i den globala konkurrensen.

Politikerna, inte minst de på vänsterflanken, måste betänka detta. Men det finns också goda skäl för dagens studenter att noga överväga vilka yrken de ska satsa på. Enligt Fölster och Hultman är de som löper minst risk att automatiseras sådana som kräver "fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke om andra människor".

Det låter troligt.