Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

LEDARE: Kravet spär på politikerföraktet

GåR EMOT SIG SJäLV. Kia Andreasson (MP) röstade emot en pensionssamordning 2006. När hon nu själv går i pension driver dock de rödgröna genom en sådan samordning - trots oppositionens protester. Och Andreassom hävdar att hon inte förstått reglerna. Foto: Per Wissing

Miljöpartiets företrädare har utmärkt sig som sansade vad gäller ersättningsnivåer för politiker. 2006 röstade de till exempel emot ett beslut om generell samordning av politikerpensioner från kommun och region. Argumentet var att heltidspolitiker redan är överkompenserade. Mot den bakgrunden är det förvånande att Miljöpartiet i Göteborg plötsligt vill införa samordning mellan politikerpension från riksdag och kommun. Dessutom vill man göra det retroaktivt, under pågående mandatperiod.

Förklaringen är att en miljöpartist med makt har hamnat mellan stolarna. Kia Andreasson satt på 90-talet i riksdagen, och blev därefter kommunalråd i Göteborg. När hon 2014 blir ålderspensionär gör en spärregel att hon inte får tillgodoräkna sig åren som kommunalråd. Från riksdagen får hon "bara" ett garantibelopp. Därför har de rödgröna i kommunstyrelsen i veckan pressat fram en generell ändring av reglerna, med motiveringen att pensionssystemet ska vara rättvist.


Det argumentet är rimligt, men genomdrivandet av förändringen är det inte. Det vore, som oppositionsråden påtalat, fullt möjligt för Andreasson att söka ett individuellt undantag från gällande regler. I en tid då Göteborgs kommun har ambitionen att dämpa löne- och ersättningsnivåer, tunnar agerandet ut trovärdigheten hos de rödgröna.

I GP menar Kia Andreasson att ett enskilt undantag skulle tvinga henne att blotta sin privatekonomi, vilket hon antyder vore lika förödmjukande som att söka "socialbidrag". Att undantag genom beslut i kommunfullmäktige skulle vara en kränkning av hennes personliga integritet stämmer dock inte. Ett logiskt resonemang med hänvisning till offentliga inkomstuppgifter jämte påvisande av det ojämlika utfallet av spärregeln hade räckt.

För övrigt kan man fråga sig varför Andreasson insinuerar att människor som behöver försörjningsstöd skulle ha lägre integritetströskel än hon själv. Granskning är lika påfrestande för utblottade medborgare som för privilegierade makthavare. Skillnaden är däremot att ekonomiskt utslagna vet att "socialbidrag" retroaktivt är uteslutet.


De vet också att brist på kunskap inte kan åberopas för att få pengar. Andreasson beklagar sig över att ingen informerat henne om de krångliga reglerna. En förvånande invändning från ett kommunalråd, särskilt med tanke på att hon röstade emot ett liknande samordningsbeslut 2006. Vi hade väntat oss att hon därför borde vara medveten om den principiella problematiken.

Oppositionens protester handlar inte om att brännmärka en enskild politiker, utan om att förvalta väljarnas förtroende. I veckan framgick av "ESO-rapporten" att svenskar i högre grad än andra nordiska medborgare upplever sina politiker som korrupta. Göteborg är definitivt ingen fredad zon - tvärtom är göteborgarna härdade. Andreassons pensionskrav lär inte ha någon försonande effekt på det så kallade politikerföraktet. Läget är som forskarna bakom rapporten konstaterar allvarligt. Något för de rödgröna att fundera på.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!