Ledare: Får inte tysta de lokala tidningarna

VIKTIG PRESS. Lokaltidningarna är nödvändiga för granskningar av den politiska verksamheten på det kommunala planet. När lokala småpåvar kräver att de håller tyst är det ett allvarligt hot mot den politiska demokratin i Sverige.
Foto: Lennart Rehnman

Tidningsvärlden skakas av en praktfull skandal sedan en grävande  reporter på Norra Skåne i Hässleholm, som ingår i samma koncern som  Skånska Dagbladet, omplacerades. Detta ska ha skett på begäran av  Skånskans styrelseordförande Håkan Mattsson (C), kommunalråd i Ystad,  efter påtryckningar från politikerkolleger i Hässleholm efter att  reportern avslöjat en del i högsta grad märkliga politiska beslut i  kommunen.

Norra Skånes redaktionsledning förnekar givetvis detta, men nyhetschefen har sagt upp sig i protest, och journalisterna på såväl Norra Skåne som Skånska Dagbladet kräver chefredaktörens avgång. Flera politiker är JK-anmälda. Men såväl politikerna som koncernstyrelsen står - dessvärre för tidningarnas anseende - på sig.


Kommunpolitikerna är dock inte ensamma. Riksdagens tidning Riksdag & Departement läggs ner, formellt av ekonomiska skäl. Men bland politiker och tjänstemän cirkulerar uppgifter om att vissa tunga namn motsatt sig tidningens artiklar i vissa "känsliga" ämnen, även om fakta varit korrekta.

I båda fallen finns det skäl att anta att det finns politiker - och kommunala tjänstemän - som inte vill att deras verksamhet granskas och att deras misstag uppmärksammas. Resonemanget förs även i en insändare i Bohusläningen 23/4 av Ann-Charlotte Strömwall (FP), 1:e vice ordförande i kommunfullmäktige i Lysekil.

Bohusläningen har givetvis skrivit om den så kallade el Naggar-affären, där högt uppsatta FP-politiker i Uddevalla och Lysekil var inblandade. Dessa var ovilliga att lämna kommentarer, och partiet gjorde sitt bästa för att sopa det hela under mattan. Ändå hade Bohusläningen oförskämdheten att fortsätta sin granskning på såväl nyhetsplats som ledarsidan, vilket upprör Strömwall:

"...det är uttjatat i trycksvärta och på nätet att i skrift och radiointervjuer på grövsta sätt försöka skada ett helt politisk parti för en isolerad händelse", hävdar hon. I stället ska massmedierna hålla tyst så att politikerna "får arbetsro".


Med den anmärkningsvärt negativa inställningen till vanliga demokratiska spelregler och transparens i den politiska verksamheten finns skäl att ställa frågan om Strömwall inte borde göra som de inblandade FP-politikerna och avsäga sig sina politiska uppdrag.

Svenska politiker är snabba med att fördöma censur och inskränkningar i press- och yttrandefriheten i andra länder. Det är givetvis bra. När det gäller deras eget agerande i den lokala ankdammen har kvackandet dock en helt annan ton. Det är riktigt illa.

Dessutom visar de här exemplen hur viktig lokalpressen och deras lokalredaktioner faktiskt är. Politiska skandaler i småkommuner uppmärksammas sällan av rikstäckande massmedier - men det innebär självklart inte att de ska förtigas. Vad vi får se är de allvarliga demokratiska problem som avvecklingen av lokala massmedier och lokal journalistisk granskning innebär.


Det är något som inte bara de stora massmediehusen och tv-kanalerna bör ha i minnet och reagera mot, utan också lokalbefolkningen. Även de som är politiskt engagerade.