Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kommunerna måste amortera på sina lån

Dags att betala! Men det handlar inte om en handfull sedlar när det gäller kommunernas skulder – utan om mångmiljardbelopp. Och de fortsätter växa. Lysekils kommun är bara ett exempel på en skuldtyngd kommun.

Såväl banker som politiker har under senare år uttalat stor oro över de  svenska hushållens växande skulder – främst i form av bostadslån. Det är  riktigt att dessa måste börja begränsas, särskilt som de faktiskt  enbart är en del av invånarnas skuldsättning. Framför allt är det  kommunernas skuldberg som växer – och det är kommuninvånarna som i  slutändan måste betala.

I Kommuninvests rapport "Den kommunala låneskulden 2013" konstateras att kommunernas lån ökade med 25,7 miljarder kronor förra året, och allt pekar på att de kommer att landa på sammanlagt mer än 500 miljarder kronor år 2015.

Till detta ska läggas kommunernas pensionsskulder. Försäkringsbolaget Skandia rapporterade i höstas att dessa nu är uppe i sammanlagt 242 miljarder kronor. Enbart kommunerna i Västra Götaland har sammanlagda pensionsskulder på mer än 40,5 miljarder, och Göteborg svarar för 13,5 av dem.


Ett exempel som framhållits är Lysekil. Enligt de beräkningar Bohusläningen gjort är varje Lysekilsbo i dag genom kommunen skyldig 112 969 kronor, av vilka 32 140 är pensionsskulder. Och skulderna fortsätter växa, trots att politikerna enats om en skattehöjning nästa år: den stannade slutligen vid 40 öre.

Fler kommuner – och landsting – har aviserat att skattehöjningar är nödvändiga inom kort, vilket går rakt emot regeringens politik för att minska skattetrycket. På sikt är också höjda skatter en riskabel metod: de drabbar hushållen, vars skulder redan är oroväckande höga och där till exempel förändringar på bostadsmarknaden kan leda till stora ekonomiska problem för enskilda personer och hushåll.

Samtidigt krävs dock fortsatta kommunala investeringar, inte minst i välfärdssektorn och infrastrukturen. Inget talar för att kommunernas utgifter kommer att minska, och politikerna fortsätter betala dem med lån. På sikt är det en ohållbar situation.

Att kommunalpolitikerna ett valår skulle börja satsa på tuffa besparingar är allt annat än troligt. Men efter valet i september måste många kommuner allvarligt överväga sin ekonomiska situation. Det handlar nu inte längre om att spara smärre summor på att lägga ner byskolor eller minska på gatuunderhållet. Det behövs omfattande åtgärder, där hela verksamheter måste ifrågasättas.


Detta i sin tur kräver samarbete över blockgränserna, och att politikerna accepterar att backa från en del politiska principer och paradfrågor. Det gäller att undvika växande skulder, ja, men de måste dessutom börja amortera på de lån kommunerna redan har – och dessutom sluta skjuta den växande pensionsskulden framför sig.

Inte minst gäller detta de västsvenska kommunerna. Lysekil är långt ifrån den enda som har stora och växande ekonomiska problem. Enligt Kommuninvest är Göteborg Sveriges mest lånetyngda kommun. Skuld: 37,5 miljarder – och då är inte pensionsskulden inkluderad.