Johan Wopenka
Aktionerna inleddes i går i bland annat Göteborg med ett fackeltåg mot rasism mellan Götaplatsen och Järntorget. Bakom arrangemanget stod bland annat utomparlamentariska vänstergrupper, som i uppropet till demonstrationen betonade att det var en fredlig aktion. De betraktade detta som så viktigt att de till och med krävde "snälla, fina ord" på alla banderoller och plakat - vilka för övrigt var förvånansvärt få.
Det är oerhört glädjande att kunna konstatera att uppmaningen följdes. Fackeltåget drog genom Vasastaden och Haga utan slagord, utan megafonförstärkta uppmaningar - och utan våldsamheter. Därigenom kom det hela att bli en värdig manifestation inte bara mot rasism, utan också indirekt mot politiskt våld.
Det är ett beklagligt faktum att extremister på båda flyglar - såväl högern som vänstern - i allt större utsträckning tillgriper våld och hot. Inte bara mot varandra, utan mot alla som inte stöder deras åsikter.
Detta drabbar även såväl massmediernas anställda som folkvalda politiker. Inte oväntat är Sverigedemokraterna de som är värst utsatta: även deras familjer, inklusive barnen, drabbas. Vad vi än kan anse om deras åsikter och partiprogram är det helt oacceptabelt att folkvalda politiker utsätts för hot och trakasserier - lika oacceptabelt som det är att fredliga demonstrationer attackeras av maskerade ligister.
Om attackerna kommer från höger- eller vänsterfanatiker spelar i praktiken ingen roll: allt våld och alla hot är i grunden lika förkastliga.
Det är obegripligt att de som tillgriper de här metoderna inte inser att de endast spelar sina meningsmotståndare i händerna, eftersom det ger dessa motiv för att slå tillbaka - på samma sätt. Enkelt uttryckt: politiska extremister som tar till våld är i många fall direkt orsak till att deras egna vänner och åsiktsfränder blir utsatta för samma våld.
Är det vad de önskar?
Angrepp, verbala eller fysiska, mot aktivister, politiker och journalister är ofta svåra att utreda. Men det är viktigt att polisen får de resurser som den behöver för att begränsa vad som i praktiken är en kriminell verksamhet.
Dels för att den är ett hot mot grundläggande demokratiska värderingar, men också för att förhindra att brottsoffren känner sig övergivna och nonchalerade av myndigheterna och därför själva slår tillbaka - med samma metoder.
Fredliga aktioner har mycket större genomslagskraft. Det bevisades i Göteborg i går kväll.