Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ingenting kan man äta med ett gott samvete

Hälsokost? Kostråden kommer och går. Just nu är fasta en trend. Foto: Shutterstock

Den som har möjlighet bör ta en titt på de så kallade smalmenyerna från  90-talets färgglada damtidningar och bilagor. Färdigkomponerade  strategier för att bli smal fanns både innan dess och finns än i dag,  och de är tidsdokument, som väl visar på trendernas förgänglighet.

I 90-talsvarianten rekommenderas till exempel de arma bantarna diverse saker som tycks helt främmande i dagens kostrådskrig. Frukost: sockrad gröt. Mellanmål: tio salta pinnar. Lunch: kotlett utan fett. Stenåldersdieter, raw food-evangelism och närproducerat ekologiskt var ännu främmande för folket. På den tiden var det genom kolhydrater och inga kalorier som den smala frälsningen skulle komma.

Nu är råden annorlunda. Den som vill leva hälsosamt måste hugga sig igenom en djungel av förnumstiga råd och skriande olyckskorpar. Ingenting kan man äta med gott samvete längre. Var tugga är en börda för klimatet, var måltid en plåga för hälsan. Socker och salt är dödsdroger. Fett är farligt och fett är framtiden. Närodlat är bäst. Acaibär, alger och kokosvatten är också bäst. Fem frukter om dagen eller inga alls.

För några dagar sedan (18/7) gick Louise Ungerth, chef på Konsumentföreningen Stockholm, och Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin, ut och krävde krafttag mot saltet i en debatt- artikel i Svenska Dagbladet. Samma dag publicerades ännu en artikel, där Anders Alvestrand, professor emeritus i njurmedicin vid Karolinska institutet, säger att larmen är fullständigt onyanserade och att man borde inrikta sig på riskgrupper i stället för att slå på stora trumman.

I går presenterades ännu ett resultat från ännu en undersökning. En amerikansk studie på 27 000 män visar att den som hoppar över frukosten löper större risk att drabbas av fetma, högt blodtryck och kolesterol samt diabetes. Forskarna larmar: Ät frukost!

Men enligt de senaste rönen är frukost förlegat. Nu är det fasta som gäller.

En artikel om den trendiga fastan i Svenska Dagbladet från januari i år meddelar:

"Ät inget förutom vätska på minst 16 timmar och ät i övrigt som vanligt. Upprepa två eller tre dagar från varandra åtskilda dagar i veckan. Detta alternativ tillämpar ledande forskare själva. Välj själv om du vill hoppa över frukost och lunch, eller middagen."

16 timmar utan mat sägs maximera både hälsa och livslängd. Mark Mattson, chef för laboratoriet för neurobiologi vid amerikanska National Institute on Aging i Baltimore, hoppar till exempel över frukost och lunch tre dagar i veckan.

Många andra kämpar fortfarande med att rätta sig efter det av Folkhälsoinstitutet ständigt utbasunerade påbudet att äta regelbundet och fem gånger om dagen. Råden till befolkningen är paradoxala. Oavsett vad man väljer finns det både studier och anekdotiska redogörelser att luta sig emot.

Man kan till exempel hänvisa till en studie publicerad i European heart journal, som visar att många med fetma inte visar några tecken alls på insulinresistens, högt blodtryck, dåliga blodfetter eller diabetes. Hälften av alla överviktiga löper lika liten risk att drabbas av kroniska sjukdomar som normalviktiga i bra kondition.

Människor bör äta bra och hälsosamt. Men vad "bra" och "hälsosamt" innebär råder delade meningar kring. Chips och läsk är dåligt, men annars är förvirringen stor. I den strida strömmen av råd från högre ort finns det bara en sak att klamra sig fast vid: "Känn efter själv vad du mår bra av."

Det är ett rimligt råd, men vore betydligt lättare att följa om det inte larmade och tjöt så mycket från diverse tyckare, kännare och experter. Kollektiva matneuroser har funnits länge, innehållet förändras. Det är synd om människan.