DANS MED SPINN. Halva danskompaniets ensemble har funktionshinder, bland dem Emilia Wärff (i rullstol närmast kameran). Nu hotar dansen hennes rätt till personlig assistens - ett högst tvivelaktig resonemang. Foto: Anders Fors
DANS MED SPINN. Halva danskompaniets ensemble har funktionshinder, bland dem Emilia Wärff (i rullstol närmast kameran). Nu hotar dansen hennes rätt till personlig assistens - ett högst tvivelaktig resonemang. Foto: Anders Fors

Individuella perspektiv nödvändiga för beslut

Publicerad

Emilia Wärff är etablerad som dansare och designer med eget företag i Göteborg. Hon är en sådan entreprenör som politiker älskar att beskriva som Sveriges framtid. Inte nog med att hon försörjer sig inom ett kreativt gebit: hon skapar nya arbetstillfällen också.

Att Emilia har kommit så långt har så klart främst att göra med att hon är välutbildad och driftig, men också med att hon i många år haft personlig assistans.

Emilia har en ryggmärgsskada och använder rullstol. För att fixa sin vardag behöver hon assistenter som stöttar henne i alla möjliga sysslor. Deras uppdrag är kompensatoriskt - de ska se till att hon inte stoppas av sitt funktionshinder, utan kan köra på privat och i karriären, som vem som helst.

Ironiskt nog riskerar Emilia Wärff att bli av med sin assistans just för att hon gör så bra ifrån sig. Hon tillhör Sveriges första integrerade danskompani, Spinn. Halva ensemblen har funktionshinder, vilket utnyttjas på scen på ett sätt som fått uppmärksamhet - på senare tid i negativ bemärkelse.

 

Emilias LSS-handläggare har sett henne på scen och uppfattat hennes dans som en intäkt för att hon inte längre behöver assistans. Det är en mycket olycklig och tveksam slutsats.

För det första kan ifrågasättas om en tjänsteman överhuvud taget ska basera beslut på något han/hon sett som privatperson under Göteborgs kulturkalas. För det andra tyder beslutet på en tankevurpa kring dansares villkor. För liksom andra yrkesdansare så använder funktionshindrade sina kroppar på ett annat på scenen än i vardagen.

I strålkastarljuset presterar de på toppen av sin förmåga, under en mycket begränsad tid. Det går inte att likställa en sådan konstnärlig insats med exempelvis att kunna duscha själv varje morgon.

En brännande fråga i sammanhanget är varför människor med permanent funktionsnedsättning överhuvud taget ska behöva dras med osäkerhet när de en gång beviljats assistans. Emilia Wärff och många med henne måste leva med tidsbegränsade beslut, trots att de har handikapp som aldrig går över. Enligt en ny avhandling från Handels i Göteborg ser detta ut som en taktik kommunerna använder för att slippa binda sig vid beslut som gynnar brukaren. Sådana beslut får inte ändras.

 

Självklart ska en kritisk och klok blick vara närvarande genom alla LSS-ärenden. Det visar de senaste årens avancerade bedrägerihärvor, där människor fejkat handikapp och skaffat försörjning åt låtsasassistenter.

Samtidigt är det individuella perspektivet och flexibiliteten extra viktigt just vad gäller assistansärenden. Tappas det går samhället miste om driftiga medborgare, som Emilia Wärff och kommunalrådet och förre landslagssimmaren David Lega (KD) - en annan person med funktionshinder som levererat fysiska toppresultat under speciella omständigheter.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER