Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Hög spritskatt minskar ungdomars drickande

Alkoholindustrin har länge eftersträvat lägre alkoholskatter och ofta  använt gränshandeln som argument. Det är därför ingen överraskning att  bryggerinäringen, företrädd av Cecilia Giertta, Mark Jensen och Fredrik  Spendrup, motsätter sig regeringens kommande skattehöjning på öl och  efterlyser en gränshandelsutredning (GT 25/12).

Vad de inte nämner är att en skattesänkning skulle leda till ökat drickande i hela landet, inte minst bland ungdomar. I en färsk studie från Karolinska institutet klargörs att merparten av den alkohol som dricks av underåriga är inhandlad av vuxna på Systembolaget.

Debattörerna ger en vilseledande beskrivning av utvecklingen. Andelen utlandsresenärer som tog med alkohol var den lägsta som uppmätts sedan den första mätningen år 2001. Under 2004 drack svenskarna i genomsnitt 10,4 liter ren alkohol om året. Sedan dess har konsumtionen gått ner till 9,2 liter, Systembolagets andel av försäljningen har ökat från 46 till 63 procent, medan resandeinförsel och smuggling har halverats.

Konsumtionen av öl, oavsett ursprung, har sjunkit med 16 procent från toppnoteringen 2004 fram till 2012. Detta är sannolikt resultatet av många års aktivt folkhälsoarbete. Bland annat har föräldrar blivit betydligt mer restriktiva i synen på ungdomars drickande.

Trots den aktuella nedåtgående trenden ligger alkoholkonsumtionen i Sverige fortfarande på en hög nivå, med omfattande skador och samhällskostnader. Det finns alltså ingen anledning att slå sig till ro. Men låt oss fokusera på de stora och viktiga frågorna - inte de som prioriteras av den kommersiella skattesänkarlobbyn.

Allt fler svenskar utvecklar nu alkoholberoende. En omfattande och kraftigt ökande marknadsföring av alkohol i alla medier spelar en viktig och skadlig roll för detta, vilket inte minst bryggerinäringen bär ett stort ansvar för.

En bättre alkoholvård är angelägen. Vi behöver utveckla en alkoholvård som man inte ska behöva skämmas för att besöka. Men det är de tillgänglighetsbegränsande åtgärderna som är mest effektiva om vi vill begränsa alkoholproblemen. Sveriges viktigaste alkoholpolitiska medel för att begränsa totalkonsumtionen och därmed skadorna är prispolitiken och detaljhandelsmonopolet.

Den svenska beskattningen av alkoholdrycker är i internationell jämförelse hög. Skälet är socialpolitiskt. Höga priser på alkoholdrycker har en dämpande effekt på konsumtionen, särskilt för ungdomar.

Alkohol har blivit billigare i förhållande till svenskarnas disponibla inkomst under en allt för lång period, och till skillnad från bryggerinäringen välkomnar jag därför regeringens skattehöjning.


Sven Andréasson

Professor, alkoholläkare och ordförande för Alkoholpolitiskt forum