Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Göteborg måste sluta skrapa på trisslotter

Göteborgs Stadshus. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Det kan hända mycket med den kommunala ekonomin och konjunkturläget under en fyraårig mandatperiod. Foto: ADAM WRAFTER/BILDBYRÅN/SVENSKA SPEL
Ania Johansson, praktikant på GT:s ledarsida genom Liberala Skrivarakademin. Foto: CSABA BENE PERLENBERG

Göteborg behöver transparenta, långsiktigt hållbara ekonomiska spelregler.

På kommunhorisonten skådas tunga, mörka moln. SKL:s ekonomirapport i maj var det närmsta en outlöst krockkudde som kunde utdelas till landets kommuner och regioner. Välfärden har ett högt pris och nästan var fjärde kommun visade underskott 2018. 

 

Men medan SKL bland annat rekommenderar mer statliga pengar till kommunerna, är det snarare nya arbetssätt och större fokus på kärnverksamheterna som krävs för att kommuner som exempelvis Göteborg lyckas hålla ekonomin i schack.

 

På den ohyggligt långa ärendelistan som Göteborgs kommunstyrelse har att hantera under onsdagen är det därför välkommet att notera frågan om god ekonomisk hushållning samt den så kallade resultatutjämningsreserven. Syftet med reserven är att den kan och ska användas för att utjämna fallande intäkter över en konjunkturcykel.

 

Göteborg Stad har förvisso de senaste åren redovisat ett överskott. Samtidigt har resultatet till stor del varit beroende av reavinster från fastighetsförsäljningar och enskilda år av återbäring från Stadshus AB samt nödvändiga tillskott från det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Detta i en period som präglats av en högkonjunktur med goda ekonomiska förutsättningar för hela kommunsektorn.

 

Både på kort och på lång sikt utmanas Göteborgs ekonomi framför allt av en stagnation av konjunkturen, enligt SKL och andra instanser. Lägg därtill en rimlig förväntning att reavinsterna, som i ett historiskt perspektiv varit exceptionellt höga de senaste åren, även de går mot lägre nivåer.

 

De kommunala bolagen ses i dag som en trisslott. En gång om året är det skrapdags. Vinner styret inte tillräckligt mycket införskaffas snabbt ännu en lott. 

 

Att återkommande förlita sig på extra-inkomster är obetänksamt. När kommunpolitiker kontinuerligt gör slut med sina resurser innan man har tänkt över hur man ska lyckas skapa nya intäkter pantsätts framtida generationer. Nu har alliansen därför chansen att arbeta proaktivt.

 

Om Göteborgs politiker har is i magen kan invånarna möjligen framöver få betrakta den så kallade snöbollseffekten. Genom att låta de kommunala bolagen behålla pengarna för återinvesteringar, kapas en alldeles för bekväm nödlina. 

 

Stadsrevisionen har återkommande under mandatperioden gjort bedömningen att det inte är möjligt att uttala sig om årsredovisningar är förenliga med de av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen, då de långsiktiga inriktningarna för god ekonomisk hushållning inte har konkretiserats i budgeten. Det finns givetvis en poäng med att behålla definitioner vaga om önskemålet är att man ska slippa rätta sig efter dem.

 

Det kan hända mycket med den kommunala ekonomin och konjunkturläget under en fyraårig mandatperiod. Se bara på hur den svenska kronan försvagats sedan 2014. Det kan finnas en poäng att inte vänta en hel mandatperiod med att uppdatera ekonomiska målsättningar. Nya parametrar bör kontinuerligt vägas in för att få en mer samlad och komplett bild.

 

Ekonomiska mål och riktlinjer är inte främst till för politikerna – reglerna måste tydligt definieras för att Göteborgs skattebetalare ska kunna sova tryggt om nätterna. 

 

Det kan vara en fin balansgång att värdera och hantera finansiella åtaganden. Göteborgs fullmäktige måste tänka på en mer hållbar resultatnivå och överblicka de eventuella ekonomiska konsekvenserna i sin helhet. Detta för att kunna bibehålla nuvarande skattenivå. 

 

Ania Johansson praktiserar på GT:s ledarsida genom Liberala Skrivarakademin