Ett viktigt vägval för hälso- och sjukvården

Publicerad

Höstens val till regionfullmäktige i Västra Götaland handlar om ett viktigt vägval inför framtiden för regionens hälso- och sjukvård. Under de senaste fyra åren har den rödgröna politiska ledningen med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet valt de kortsiktiga sparbetingens väg för regionens sjukhus, vilket gjort uppdragen närmast omöjliga för sjukhusens styrelser och ledningar.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har de senaste åren som ett av få sjukhus i regionen klarat av redovisa en ekonomi i balans. Detta har dock skett till priset av en verksamhet i obalans, så att SU i dag har några av landets längsta väntetider till besök och behandlingar. Kraven från regionledningen om åtgärdsplaner för ekonomi i balans har uppfyllts, men patienterna har fått betala i form av längre väntetider och personalen betalar i form av försämrad arbetsmiljö.

SU:s ledning får ägna mycket tid och kraft åt att ta fram förslag på kortsiktiga besparingar som sedan visar sig svåra att genomföra, och de lokala enhetscheferna får ägna tid och kraft åt att försöka få en allt mer desillusionerad personal med sig för att försöka genomföra besparingarna. Samtidigt vet alla att sjukhusets verksamhet i grunden är underfinansierad. Därför får patienterna vänta och personalen slita ut sig.

2013 höjde den rödgröna politiska ledningen skatten med 25 öre utan att man åtgärdade problemen med en bristande finansiering av sjukhusens verksamhet. Med fortsatt rödgrönt styre blir det 2015 en ny skattehöjning på minst 25 öre, där mycket litet går till sjukhusen. Följden blir nya krav på personalen.

Vi i Folkpartiet har i vårt budgetförslag understrukit att vi måste ordna med sjukhusens grundfinansiering genom ett tillskott på 750 miljoner. Genom att prioritera sjukvården klarar vi att göra det utan att höja skatten.

För Sahlgrenska Universitetssjukhusets del handlar det om 350 miljoner kronor för 2015. Dessa miljoner löser inte alla problem, men skulle ge sjukhuset realistiska förutsättningar att kunna erbjuda vård i tid och klara såväl ekonomi som en verksamhet i balans. Framför allt skulle tillskottet ge styrelse och ledning tid och möjlighet att arbeta med långsiktig kvalitets- och verksamhetsutveckling i stället för med kortsiktiga sparbeting.

Det finns en relativt stor effektiviseringspotential i svensk hälso- och sjukvård om personalen ges tid, resurser och stöd för att arbeta med kvalitetsutveckling i vården. Det leder till bättre resultat för den enskilde patienten samtidigt som kostnaderna minskar.

Vår erfarenhet är att det är mycket svårt, närmast omöjligt, att bedriva ett framgångsrikt långsiktigt utvecklingsarbete i sjukvården samtidigt som organisationen pressas till nya kortsiktiga sparbeting.

Den politiska ledningen bedriver just nu en självdestruktiv styrning av sjukvården. Detta vill vi i FP ändra på. Vi sätter sjukvården främst och har presenterat konkreta och finansierade förslag för att skapa arbetsro och framtidstro i regionens sjukvård.

Det är det vägvalet som höstens val till regionfullmäktige handlar om.

 

Jonas Andersson

Oppositionsråd (FP)

Helena Holmberg

Regionfullmäktigeledamot (FP)

Kerstin Keen

Ledamot (FP) i SU:s styrelse

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER