Debatt: Skandinaverna bör samarbeta

Publicerad
Uppdaterad
Läs Tomas Larsson, medlem i föreningen Fritt Norden samt är sommarboende i Mellbystrand.

För en tid sedan hölls

det Nordiska rådets årliga session i Köpenhamn. Under några dagar träffades ett hundratal parlamentariker och ministrar från de fem nordiska länderna. Utöver dessa deltog ytterligare ett hundratal inbjudna gäster. Men trots den internationella profilen fick evenemanget lite uppmärksamhet i medierna. Det är uppenbart att dagens officiella nordiska samarbete har svårt att väcka intresse i den allmänna samhällsdebatten. Dessutom blir det allt svårare att förstå argumentet att Nordens geografi i sig skulle vara en sammanhållande faktor. För att anpassa sig till den nya världsordningen har Nordiska rådet för en tid sedan inlett en reformering av samarbetet. Inom denna process har dock de tre kärnländerna i det nordiska samarbetet - Danmark, Norge och Sverige - hamnat i skymundan.

Likt satelliter kretsar

kring dessa länder en rad nya nordiska samarbetsprojekt: Östersjösamarbetet, Vitryssland, Barents hav, Arktiska rådet och även Ukraina. Intentionerna med dessa samarbeten är visserligen goda, men tyvärr hamnar fokus utanför regionen. Även om vi reducerar det nordiska samarbetsområdet till de tre kärnländerna så förblir relationerna länderna emellan mycket komplexa. Det verkar vara svårt att nå någon politisk enighet de skandinaviska länderna emellan. Den nordiske aktivisten Leif Cassels formuleringar "Drömmen om en nordisk enhetsstat är och förblir en illusion ... de nordiska länderna är alla utpräglade individualister, de är i hög grad sig själv nog, och de vill bevara sin särprägel och sin egenart..." är en god beskrivning.

Cassels uttalande är

intressant på flera sätt, men det kan lika gärna kompletteras av Kent Zetterbergs sammanfattning av den "islossning" (skandinavismen) som ägde rum mellan de tre länderna redan under 1830-talet: "Den nordiska (skandinaviska) antagonismen försvann och i stället trädde en samhörighet mellan små nationer mot trycket från omvärlden." Framtiden för det nordiska samarbetet består varken av en "invävning i det europeiska" eller en övergång till "nordisk union" (bägge förslagen har förts fram i debatten). I stället bör samarbetet reduceras till ett skandinaviskt sådant, som baserar sig på de skandinaviska ländernas gemensamma förutsättningar. Det är dags att vi inom Skandinavien börjar diskutera de verkliga utmaningarna med varandra och inser hur mycket som faktiskt förenar oss!

Tomas Larsson

Medlem i föreningen Fritt Norden samt är sommarboende i Mellbystrand.
GT:s ledarredaktion

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER