Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför blir Wannholt hjälteförklarad

Politiker på tvären. Martin Wannholt uteslöts från Moderaterna efter att ha ifrågasatt Västlänken.
Foto: Lennart Rehnman

LIBERAL 150101

Det blev inget extraval. Regeringen gjorde upp med Alliansen och samtidigt som många drog en lättnadens suck fanns det andra, på båda sidor blockgränsen, som kände sig svikna av överenskommelsen. Sverigedemokraterna i sin tur verkade mer frustrerade än någonsin.

Även lokalt i Göteborg har det varit turbulent sedan valet i september. Inte minst när Wannholt uteslöts från Moderaterna efter att ha ifrågasatt Västlänken, eller när folkomröstningen om trängselskatten blev totalt ignorerad och protesterna tog fart på Gustav Adolfs torg.

Det så kallade supervalåret verkar aldrig vilja ta slut, varken på riksplanet eller i Västsverige.

Efter folkomröstningen har politikerna i Göteborg åtnjutit ett svajigt förtroende hos göteborgarna. Frågan är om det förtroendet vinns åter under 2015. För oavsett hur man ser på Västlänken står det klart att det finns ordentliga problem i relationen mellan folk och folkvalda.


Debattsidor, politikerchattar, Facebook - de kanaler som är öppna för allmänheten har sedan länge varit fulla av missnöje. Människor känner sig överkörda av det politiska styret.

Ett guldläge för oppositionen i Göteborg, i alla fall om man hade varit intresserad av och haft förmågan att kanalisera väljarnas åsikter.

I fallet trängselskatten kan man få intrycket att de borgerliga partierna önskat driva igenom planen till vilket pris som helst, och därmed inte omvandlat missnöjet till något politiskt kapital för egen del. I stället har väljarna vänt sig till Vägvalet och Sverigedemokraterna eller valt apati inför politiken.

Om över hälften av väljarna röstar nej till trängselskatt och sedan får se sig företrädda enbart av två småpartier är det inte bara borgerligheten som har ett problem, utan hela den representativa demokratin i Göteborg.

Att varken känna sig representerad eller respekterad bäddar för politikerförakt, och de politiker som sätter sig på tvären, som Martin Wannholt, blir hjälteförklarade.

Man kan därför fråga sig om det verkligen är rätt personer som styr staden. Om det verkligen hade framgått att folkomröstningens resultat inte skulle spela någon roll hade utgången i kommunvalet säkerligen blivit en annan.


Oavsett vad man personligen tänker och tycker om tunnlar, pendelstationer och vägtullar både kan och bör man oroa sig för det politiska och demokratiska tillståndet i Göteborg. Särskilt med tanke på stadens erfarenhet av både korruptionsskandaler och mutor.

Här finns potential för en ordentlig opposition. Det var ett misstag att inte plocka upp människors oro för trängselskatten. Fingertoppskänslan saknades, eller ignorerades för att annat gick före. Ibland finns det dock goda skäl att påminna politiker om att de i första hand ska representera sina väljare.

När supervalåret nu äntligen tar slut har jobbet i Göteborg bara börjat.