Inte vardaglig. Spionage är inte som i James Bond-filmerna. Foto: PRESSBILD
Inte vardaglig. Spionage är inte som i James Bond-filmerna. Foto: PRESSBILD
Csaba Perlenberg

Vardagsspionage är ett reellt hot

Publicerad

Spioneri är inte som i filmerna - det sker runtom oss varje dag. Även i Göteborg.

Det är en händelse som såg ut som en tanke. Dagen innan Säkerhetspolisen presenterade sin årsbok över säkerhets- och informationsrelaterade hot mot Sverige under det gångna året, rapporterade IDG.se och GT att utlagda USB-minnen med skadlig kod hittats vid företagscentret Lindholmen Science Park i Göteborg. I närheten finns flera IT-företag men även Volvo, SEB och Ericson och även bland annat Sveriges Television. I området finns hela 350 privata verksamheter - alla med företagshemligheter, strategier, information och i många fall produkter med unika lösningar. På en digital marknad blir all information till hett villebråd. Då blir fysiska USB-minnen ett utmärkt sätt att komma förbi brandväggar och virusprogram, om medarbetarna själva av ren oaktsamhet eller brist på säkerhetstänk eller rutiner använder sig av USB-minnet antingen i företagsmiljön eller i det egna hemmet.

 

Göteborgspolisens IT-forensiska enhet har inlett en förundersökning. Misstanke föreligger om att det rör sig om försök till företagsspionage. Om några företag drabbats är okänt. 

 

Enligt preliminära uppgifter handlade det om så kallad ”crypto-ware” eller "cryptolocker" som benämns som ”military-grade”, det vill säga avancerad kod som används för att ta över ens system vid användning. Det används bland annat för att ta enskilda filer eller hela system i gisslan - mot lösen eller annan slags motprestation. Europol identifierar nämnda fientliga programvara som det just nu ledande elektroniska hotet på kontinenten. Elektronisk brottslighet handlar inte längre om att gömma hemliga program som i lönndom stjäl information eller öppnar upp bakdörrar för främmande digitala ögon och fingrar att snoka runt - nu tas digitala system öppet som gisslan.

 

Kryptoware har varit ett hot i flera år. I USA har det vid minst två tillfällen till och med hänt att lokala polisdistrikts datorsystem blivit kapade. Lagens väktare har inte funnit någon annan lösning än att betala sina digitala gisslantagare. 2013 betalade polisen i Swansea Police Department i delstaten Massachusetts 750 dollar i lösensumma. Två år senare betalade Midlothian Police Department i Illiniois 500 dollar i den digitala valutan bitcoin till en digital kapare. Om inte ens polisen ser något annat val än att betala lösensummor - hur ska då företag kunna värja sig?

 

Säpo beskriver i sin årsbok hur flera IT-angrepp mot Sverige genomfördes under förra året: "Den högre graden av digitalisering leder till större sårbarhet samtidigt som hotet ökar. Gapet mellan hot och skydd växer vilket Säkerhetspolisen bedömer som mycket oroande." Detta gäller givetvis även företagsspionage och digital brottslighet. 

 

Verklighetens spionage är inte som i James Bond-filmer. Att stater och kriminella har stort intresse av att inhämta information eller placera skadlig kod i datorer hos företag, myndigheter och även redaktioner är ett vardagshot som inte bör underskattas. 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER