Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

V och MP har rätt. Vad är alternativen till linbanan?

Göteborgs kommunstyrelse gör klokt i att inte helt avfärda stadslinbanan innan alternativen är utredda.Foto: VÄSTTRAFIK
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida.Foto: NORA LOREK

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har helt rätt när de fortsätter att kämpa för linbanan. Alliansen borde ansluta sig till Vänsterns yrkande.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Stadslinbanan i Göteborg är ett av de mest bortslösade stadsutvecklingsprojekten i modern lokalpolitisk historia. Givet att exemplen av havererade visioner och idéer i Göteborg är diger, säger det ganska mycket.

 

När frågan föreslås sänkas och begravas på Göta älvs botten under kommunstyrelsens sammanträde i Göteborg under onsdagen, är det därför viktigt att visa på dumdristigheten i att helt säga nej till stadslinbanan innan alternativen är utredda. För det är de nämligen inte. De partier som säger nej till linbanan gör det helt utan ett tydligt eller ens ordentligt utrett alternativ. Arrogansen riskerar att bli kostnadsdrivande.

 

Miljöpartiet och Vänsterpartiet är i var sitt yrkande till kommunstyrelsen tydliga med att det i dagsläget inte finns något gångbart alternativ till linbanan. I stället föreslås både nödlösningar och dellösningar som inte ger samma helhetseffekt som en stadslinbana skulle ha gett.

 

Miljöpartiet pekar i sitt yrkande på behovet av en ordentlig konsekvensanalys och en fördjupad utredning om alternativen till linbanan. Sådana existerar som bekant inte i dagsläget. Ändå säger stadens två största partier Socialdemokraterna och Demokraterna nej till linbanan. Även alliansen och Sverigedemokraterna har kastat in handduken.

 

När till och med Miljöpartiet ställer sig tveksamt till ökad busstrafik över älven vet man att de övriga partiernas föreslagna lösningar med bland annat ökad busstrafik inte är hållbart. De gröna skriver: ”Det alternativa förslag som presenterats av Västtrafik med färjor och bussar löser inte transportbehovet lika väl som den ursprungliga linbanan, restiden blir betydligt längre på vissa sträckor och alternativet medför ändå en förhållandevis hög kostnad. Dessutom kan konsekvenserna av en omfattande busstrafik stå i motsättning till en hållbar trafik- och trängselsituation och till stadens målsättningar för stadsutvecklingen längs med älvstranden.”

 

Vänsterpartiet går betydligt längre än MP och vill se en utbyggnad som möjliggör en direkt eller framtida utbyggnad till Wieselgrensplatsen. Partiet föreslår antingen en förenklad 3-stationslösning med utbyggnadsmöjlighet i enkelt stål för 2,2 miljarder eller förenklad 4-stationslösning i enkelt stål för 2,8 miljarder. Oavsett vilket av alternativen som skulle förverkligas sträcker sig båda mellan Järntorget, Lindholmen och Campus Lundby på Västra Ramberget.

 

Vänsterpartiet, som inte direkt är världskända för sunda samhällsekonomiska kalkyler, konstaterar i detta fall nyktert att: ”Trafiknämndens uppdrag om att halvera kostnaden från 4,1 miljarder har nästan uppfyllts med 3-stationslösningen. Även med 4-stationslösningen har man lyckats minska kostnaderna med 1,2 miljarder. Den årliga drift-, underhålls- och trafikeringskostnaden har dessutom minskat från 113 till 37 respektive 47 miljoner.”

 

Dessutom har V rätt när partiet skriver i sitt yrkande till kommunstyrelsen: ”2,2 miljarder är inte en orimlig kostnad för en fast kollektivtrafikförbindelse över Göta älv, Hamnbanan och Lundbyleden med en kapacitet på 1000 resenärer per timme och riktning. Att kostnaden har dubblerats från de ursprungliga uppskattningarna på 1,1 miljarder beror framför allt på att dessa uppskattningar var alltför optimistiska och helt exkluderade flera stora kostnader.”

 

Vänsterpartiet påpekar också att den preliminära investeringskostnaden för de icke fullt ut utredda alternativen landar på 1,4 miljarder kronor – det vill säga 300 miljoner dyrare än de 1,1 miljarder som linbanan ursprungligen sades kosta. 

 

Det vill säga: Ännu en preliminär kostnad som inte är fullt utredd. Givet att linbanans 1,1 miljarder spräcktes rejält, finns det inget som säger att alternativets 1,4 miljarder kronor inte också kommer att svälla.

 

Göteborgs kommunstyrelse gör klokt i att inte helt avfärda linbanan innan alternativen är utredda. Eller så visar alliansen handlingskraftighet och yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag att gå vidare med projektet. Det hade Göteborg och den centrala trafikträngseln vunnit på.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida