Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Trafikpolitisk extremism ska hållas kort

Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Martin Wannholt, partiledare för Demokraterna.
Foto: NORA LOREK
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida.
Foto: NORA LOREK

Att Martin Wannholt hellre vill se Ann-Sofie Hermansson (S) som kommunstyrelseordförande än Axel Josefson (M) är ett svek mot de som röstade för förändring i Göteborg.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Demokraterna vill inte ha maktskifte i Göteborg. Det nystartade missnöjespartiet, som gjorde ett kanonval utifrån den rätt unika föreställningen att det är dåligt med en statlig infrastruktursatsning i form av Västlänken, mäktar inte med att axla ansvar för den kraftiga önskan om förändring som Demokraternas väljare signalerade på valnatten för snart en månad sedan. 


Under fredagseftermiddagen meddelade Demokraterna att de avbryter samtal med alliansen om maktskifte och samarbete eftersom de borgerliga i Göteborg, hör och häpna, håller fast vid sitt vallöfte att inte vika om Västlänken. Detta inkluderar Centerpartiet som kom tillbaka till fullmäktige i valet.


Givet att bygget påbörjats och att det finns en förkrossande parlamentarisk majoritet för Västlänken borde inte Demokraterna vara överraskade av att det inte finns något förhandlingsutrymme. Det är ju exakt det som partierna har sagt i flera år. Det hedrar Moderaternas nyvalda gruppledare Axel Josefson att han vidhåller vikten av det infrastrukturprojekt som varit förankrat under mycket lång tid. 


Demokraternas fantasifulla föreställning att Västlänken går att avbryta har varit en farlig lek med politiskt förtroende. Verklighetsföraktet har varit anmärkningsvärt. Genom att underblåsa den oro som finns i väljarkåren för Västlänken har partiet gynnat flera karriärpolitiker som bekvämt kan sitta kvar i opposition utan några större ansträngningar. Missnöjet blir lätt till ett självspelande piano. Partiets ledande representanter torde nu ha insett att vallöftet att stoppa Västlänken var en omöjlighet att hålla. Därmed blir det lättare att svika löftet om förändring än att erkänna för sina väljare det som varit uppenbart för alla andra under hela valrörelsen: Demokraterna kan inte leverera på sin största profilfråga. Det hörn som Martin Wannholt och Demokraterna målat in sig själva i har varit omöjligt att backa bort ifrån. 


För Demokraternas väljare torde värnandet om ett rödgrönt status quo med Ann-Sofie Hermansson (S) som fortsatt kommunstyrelseordförande vara en stor besvikelse. I stället för ett mycket genomarbetat alliansförslag till budget valde många göteborgare att rösta på ett parti utan partipolitiskt program. Det tog inte ens en månad efter valet innan sveket från Demokraterna var ett faktum. 


På Järntorget torde glädjen vara stor. Med 42,27 procent är de rödgröna det största sammanhållande blocket i fullmäktige. Alliansen samlar 29,03 procent. Allt annat är politiskt skvalp i budgetsammanhang. Med Demokraternas 16,95 procent hade de fem partierna kunnat ha ett litet övertag med nästan 46 procent, om än inte en majoritet.


Alliansens hållning gentemot Demokraterna, som nu verkar på väg att bli ett indirekt rödgrönt stödparti, är rätt och riktig. Trafikpolitisk extremism ska hållas kort. 


Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida