Skördefest på Tjolöholms slott i Kungsbacka. Foto: CSABA BENE PERLENBERGSkördefest på Tjolöholms slott i Kungsbacka. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Skördefest på Tjolöholms slott i Kungsbacka. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida Foto: NORA LOREKCsaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida Foto: NORA LOREK
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida Foto: NORA LOREK
Csaba Perlenberg

Svenskt lantbruk kan bidra till integrationen

Publicerad

Skördefesten på Tjolöholm i Kungsbacka visar på svenskt lantbruks rikedomar. Det är en skatt som måste framtidssäkras.

Skiftet mellan sommar och höst innebär skördefest. För en inbiten urban varelse likt undertecknad var helgens hyllning av den svenska landsbygdens rikedomar på Tjolöholms slott utanför Kungsbacka en fullgod påminnelse om stadsmiljöernas biofattigdom. 

 

Godset, som är en liten skärva av den brittiska slottskulturen ute på den halländska landsbygden på en halvö i Kungsbackafjorden, erbjuder ett rikt och levande kulturarv. Tjolöholms orientaliska inspiration med tillhörande arabiska skrift i slottets rökrum var också en viktig påminnelse om landsbygdens globala anor - såväl gällande utbyte av kunskap som av ekonomiska förbindelser. I landsbygdens skafferi och gömmor finns inte bara grödor och skördar, utan även kunskap och influenser från världens alla hörn. 

 

Där det odlas bedrivs det också handel, såväl inom den egna bygden som med omvärlden. Den aktuella skördefesten bjöd i lördags och söndags förutom en rad aktiviteter för barnfamiljer med ponnyridning, traktorskådning och mys med ko på en rik matmarknad i sädesmagasinet med närproducerade varor. Utanför serverade matvagnar lammburgare, wokad kronhjort i pitabröd och kantarellcroquetter för att nämna några rätter, samt erbjöd en dignande gårdsförsäljning av nyskördade rödbetor, morötter och andra rikedomar av den halländska myllans frukter.

 

Solen sken helt sonika på vad som kanske mycket väl kan ha varit sensommarens sista vackra väderhelg. Och även om odlarna och bönderna i Sydeuropa är oroliga för sina skördar och hållbarheten för bland annat olivodlingarna på grund av klimatförändringen, är utsikten för det svenska jordbruket inte fullt så nattsvart som man skulle kunna tro. I alla fall om man ska tro på bönderna själva som uttryckte framtidshopp i Lantbrukarnas riksförbunds medlemsundersökning som presenterades i våras. Där menade hela 59 procent att det fanns anledning att känna framtidshopp efter en tung tid då mjölkbönder slagits ut på löpande band. 

 

Det betyder förvisso att alldeles för många bönder, 41 procent, inte kände någon anledning till framtidsoptimism. Samtidigt pekade LRF i våras själva på att resultatet var ett trendbrott. Oroväckande är dock att lantbrukarna i Halland var de som hörde till de mest pessimistiska i undersökningen. Mest positiva var lantbrukarna bland annat i Västra Götaland.

 

Framtidshoppet bland unga lantbrukare är också ökande. Samtidigt är medelåldern på en svensk bonde 58 år. En föryngring och generationsväxling är av största vikt. Här måste lantbruket också våga tänka nytt: Irak och Syrien är utpräglade lantbruksländer. Att ta tillvara på och erbjuda vidareutbildning och certifiering för självlärda generationsbönder som kommit till Sverige antingen som flyktingar eller anhöriginvandrare är en bra affär för såväl det gröna näringslivet, enskilda människor och samhället. 

 

Boende är dessutom billigare och bitvis lättare att finna på landsbygden, medan det däremot inte sällan finns problem med att hitta både jobb och arbetskraft på grund av en missmatchning. Här kan landsbygden bidra till integration och självklar självförsörjning. Sänkta arbetsgivaravgifter och yrkesutbildningar inom skogs- och lantbruk är en viktig komponent för att kunna utveckla den svenska landsbygden - med hjälp av invandrare. Inte minst måste det skapas möjligheter för ett mellanläge för olika organisationsformer av odling. Att arrendera en del av existerande jordbruk som första steget till driftsväxling testas redan på flera håll.

 

Svenskt lantbruk är inte bara livsmedel och näring - det är även en del av den svenska kulturhistorien. Dess skatter måste framtidssäkras. Låt integrationen vara en naturlig del av myllans näring.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER