Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Svenskt lantbruk kan bidra till integrationen

Skördefest på Tjolöholms slott i Kungsbacka. Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida Foto: NORA LOREK

Skördefesten på Tjolöholm i Kungsbacka visar på svenskt lantbruks rikedomar. Det är en skatt som måste framtidssäkras.

Skiftet mellan sommar och höst innebär skördefest. För en inbiten urban varelse likt undertecknad var helgens hyllning av den svenska landsbygdens rikedomar på Tjolöholms slott utanför Kungsbacka en fullgod påminnelse om stadsmiljöernas biofattigdom. 

 

Godset, som är en liten skärva av den brittiska slottskulturen ute på den halländska landsbygden på en halvö i Kungsbackafjorden, erbjuder ett rikt och levande kulturarv. Tjolöholms orientaliska inspiration med tillhörande arabiska skrift i slottets rökrum var också en viktig påminnelse om landsbygdens globala anor - såväl gällande utbyte av kunskap som av ekonomiska förbindelser. I landsbygdens skafferi och gömmor finns inte bara grödor och skördar, utan även kunskap och influenser från världens alla hörn. 

 

Där det odlas bedrivs det också handel, såväl inom den egna bygden som med omvärlden. Den aktuella skördefesten bjöd i lördags och söndags förutom en rad aktiviteter för barnfamiljer med ponnyridning, traktorskådning och mys med ko på en rik matmarknad i sädesmagasinet med närproducerade varor. Utanför serverade matvagnar lammburgare, wokad kronhjort i pitabröd och kantarellcroquetter för att nämna några rätter, samt erbjöd en dignande gårdsförsäljning av nyskördade rödbetor, morötter och andra rikedomar av den halländska myllans frukter.

 

Solen sken helt sonika på vad som kanske mycket väl kan ha varit sensommarens sista vackra väderhelg. Och även om odlarna och bönderna i Sydeuropa är oroliga för sina skördar och hållbarheten för bland annat olivodlingarna på grund av klimatförändringen, är utsikten för det svenska jordbruket inte fullt så nattsvart som man skulle kunna tro. I alla fall om man ska tro på bönderna själva som uttryckte framtidshopp i Lantbrukarnas riksförbunds medlemsundersökning som presenterades i våras. Där menade hela 59 procent att det fanns anledning att känna framtidshopp efter en tung tid då mjölkbönder slagits ut på löpande band. 

 

Det betyder förvisso att alldeles för många bönder, 41 procent, inte kände någon anledning till framtidsoptimism. Samtidigt pekade LRF i våras själva på att resultatet var ett trendbrott. Oroväckande är dock att lantbrukarna i Halland var de som hörde till de mest pessimistiska i undersökningen. Mest positiva var lantbrukarna bland annat i Västra Götaland.

 

Framtidshoppet bland unga lantbrukare är också ökande. Samtidigt är medelåldern på en svensk bonde 58 år. En föryngring och generationsväxling är av största vikt. Här måste lantbruket också våga tänka nytt: Irak och Syrien är utpräglade lantbruksländer. Att ta tillvara på och erbjuda vidareutbildning och certifiering för självlärda generationsbönder som kommit till Sverige antingen som flyktingar eller anhöriginvandrare är en bra affär för såväl det gröna näringslivet, enskilda människor och samhället. 

 

Boende är dessutom billigare och bitvis lättare att finna på landsbygden, medan det däremot inte sällan finns problem med att hitta både jobb och arbetskraft på grund av en missmatchning. Här kan landsbygden bidra till integration och självklar självförsörjning. Sänkta arbetsgivaravgifter och yrkesutbildningar inom skogs- och lantbruk är en viktig komponent för att kunna utveckla den svenska landsbygden - med hjälp av invandrare. Inte minst måste det skapas möjligheter för ett mellanläge för olika organisationsformer av odling. Att arrendera en del av existerande jordbruk som första steget till driftsväxling testas redan på flera håll.

 

Svenskt lantbruk är inte bara livsmedel och näring - det är även en del av den svenska kulturhistorien. Dess skatter måste framtidssäkras. Låt integrationen vara en naturlig del av myllans näring.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!