Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREKCsaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK
Göteborg är en del av det finska förvaltningsområdet. Foto: SHUTTERSTOCKGöteborg är en del av det finska förvaltningsområdet. Foto: SHUTTERSTOCK
Göteborg är en del av det finska förvaltningsområdet. Foto: SHUTTERSTOCK
Csaba Perlenberg

Sätt inte munkavel på sverigefinska barn

Publicerad

De sverigefinländska göteborgarna är en självklar del av Göteborg. Att förvägra barn att tala deras hemspråk är också att ignorera stadens kulturella identitet.

Mångkultur kan vara knepigt. Att navigera mellan olika identiteter är inte alltid lätt. Kanske inte främst för de som betraktar det utifrån och som inbillar sig besvär utan för de som faktiskt lever med sinne och kropp i olika kulturer. Människorna som inte bara är utanför majoritetssamhället - utan också mellan världar, mellan kulturer, mitt i, inte sällan slitna mellan förväntningar från olika läger.

 

De som utan tvekan är bäst på att hantera flera kulturer samtidigt är barn, som inte sällan rör sig mellan olika världar utan minsta besvär. I barnens värld är exempelvis flerspråkighet inte en rikedom eller en pinsamhet - det är en självklarhet för dem som växer upp med föräldrar med olika bakgrunder. För oss som är eller har varit flerspråkiga eller haft ynnesten att vistas kring barn som är flerspråkiga och kulturrika, kan det ibland vara hisnande och kittlande att se hur barn och unga växlar mellan svenska och hemspråket samt engelska huller om buller. Denna mentala raketfart möjliggör olika perspektiv, temperament och en gränslöshet som lovar gott inför deras framtida förmåga att navigera i en global värld som, vare sig vissa gillar det eller ej, sedan länge blivit en mötesplats för människor från olika länder, där vi alla måste kunna samsas i vardagen utan konflikter.

 

Den nya globala världen innebär inte att barn saknar rätt till sitt ursprung. Det handlar om mer än endast identitet och bakgrund - det handlar även om trygghet. Att stå fast rotad i hemspråket gör också att barn och unga kan stå stabilt i det andra. Barn som är flerspråkiga har betydligt större chans att ta till sig majoritetsspråket om de är trygga i sitt hemspråk.

 

Därför är det oroväckande att SR Sisuradio och P4 under gårdagen rapporterade att sverigefinska barn på Toleredsskolan på Hisingen har blivit tillsagda av personal att de inte ska tala finska, inte bara på lektioner utan även på raster. Elever vittnar till P4 om att det ska ha hänt upprepade gånger under de senaste månaderna. Skollagen lämnar inte utrymme för att förvägra barn deras språkliga rättigheter. Att förvägra barn deras språk är samma sak som att säga att det finns en del av dem som inte är acceptabel. Så formas inte trygga barn.

 

Än mer anmärkningsvärda blir språkförbuden givet att Göteborg sedan 2011 varit del av det finska förvaltningsområdet. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk säger tydligt att den svenskfinländska befolkningen har särskilda rättigheter som måste beaktas. På Göteborgs hemsida konstateras det att: "Göteborgs Stad ska skydda och främja det finska språket och den sverigefinska kulturen. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av finska ska främjas särskilt."

 

Enligt en beräkning som gjordes i slutet av 2014 konstaterade Göteborg Stad att det finns i runda slängar 30 000 sverigefinländska göteborgare, cirka 5 procent av kommunens befolkning. Därför är det beklagligt att inte mer hänt på området och att det svenskfinländska kulturarvet inte givits större utrymme i Göteborg. Sverigefinländska barns ursprung är en omistlig del av Göteborgs identitet och moderna kulturarv. Varken sverigefinländarnas kulturella identitet, deras rättigheter eller sverigefinländska barn ska tystas. 

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER