Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Sahlgrenskas akilleshäl: Sjuksköterskebristen

Sjuksköterbristen handlar om yrkets attraktivitet - och en ny generation "arbetstillgångar". Foto: SHUTTERSTOCK
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK

Sjuksköterskebristen fortsätter vara sjukvårdens stora utmaning, även på Sahlgrenska i Göteborg.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är oberoende liberal.

Den rödgröna regeringens initiativ för att utöka antalet sjuksköterskor mellan 2015 till 2017 har lett till stora problem, enligt flera sjukvårdsanställda vid Sahlgrenska Akademin. I en debattartikel i Dagens Medicin häromdagen beskrivs ett resultat som endast kan beskrivas som ett antiklimax: "Senaste årens volymökningar har lett till sjunkande antagningspoäng. Enligt landets lärosäten är de studenter som därför antas inte längre tillräckligt förberedda för högskolestudier och mindre självständiga än tidigare." Därtill och därmed är det allt fler som inte avslutar sina påbörjade utbildningar. 

 

Debattörerna har varit ansvariga för den nationella konferensen Framtidens Sjuksköterska och konstaterar i artikeln att 23 av 25 lärosäten som utbildar sjuksköterskor sa nej på frågan om det gick att utbilda fler sjuksköterskor med bibehållen kvalitet, då konferensen nyligen hölls i Göteborg.

 

Att utbildningsansatserna misslyckats är beklagligt, men föga överraskande. I sak handlar det om yrkets attraktivitet - och de offentliga arbetsgivarnas oförmåga att erbjuda arbetsvillkor som tilltalar en ny generation där arbetskraften ser sig mindre som arbetstagare och mer som arbetstillgångar som både vill kunna bidra till verksamheten och känna sig behövd, men samtidigt själv utvecklas av det yrke man väljer. 

 

Bland de dokument som behandlades på Sahlgrenskas styrelsemöte i måndags kväll fanns det en avvikelserapport för oktober månad. Där syns tydligt hur sjuksköterskebristen slår mot verksamheten och göteborgarna: Det fanns 81 färre undersköterskor och 42 färre sjuksköterskor (nettoårsarbetare) i oktober 2018 jämfört med samma månad för ett år sedan.

 

Sjuksköterskebristen har direkt påverkat antalet disponibla vårdplatser. Under september och oktober fanns det cirka 45 platser färre än samma period 2017. Bland annat saknades det 24 platser på Kirurgin och Medicin på Östra samt 18 på Medicin Sahlgrenska. 

 

Som om sjuksköterskebristen på Sahlgrenska inte var tillräckligt allvarlig: Det är inte ens säkert att alla de sjuksköterskor som jobbar är behöriga. För några veckor sedan rapporterade SVT:s Uppdrag Granskning om bluffskolor i Rumänien som utfärdar falska utbildningsbevis till "sjuksköterskor". Granskningen avslöjade en anställd på just Sahlgrenska i Göteborg som arbetat både som undersköterska och sedan som sjuksköterska, vars kvalificering bygger på examensbevis från en rumänsk "skola". 

 

Enligt UG hade kolleger larmat om den uppenbara bristen på kompetens under två års tid efter att vederbörande inte visste vad alvedon var och inte heller kunde ta ett enkelt blodprov. Under två av de tre åren som den påstådda utbildningen ägde rum försörjde sig mannen i stället genom att köra lastbil i Sverige. Till slut kollade arbetsgivaren upp sjuksköterskans legitimering - och fick godkänt av Socialstyrelsen eftersom den aktuella "skolan" var ackrediterad. Nu är mannen dock tagen ur tjänst för två olika utredningar på Sahlgrenska och Socialstyrelsen.

 

Sjuksköterskebristen är, som det brukar heta, komplex. En rimlig start att åstadkomma förbättring för vårdsäkerheten och arbetsmiljön är dock att de som överhuvudtaget jobbar på sjukhusen faktiskt är behöriga.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!