Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Perlenberg: Bilen är frihet – och framtid

GÖKBOET? De rödgröna har fortsatt med sin bilfientliga politik – men hur många arn blir gjorda i kollektivtrafiken, egentligen?Foto: Robin Aron

Det är drivmedlen och inte bilarna som är problemet.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Hur mycket de rödgröna än må tro motsatsen, så är en förkrossande majoritet av pendlarna i Göteborg beroende av sina bilar. Bilen kommer även framöver att vara det främsta transportmedlet för privatpersoner av den enkla anledningen att det är det bästa, snabbaste, enklaste och mest frihetliga transportsättet för många människor.

Veckohandla med ungar och bärkassar på bussen eller spårvagnen? Lösa livspusslet med hämtning och lämning och annat med femtioelva byten? Eller ens ta sig från punkt A till punkt B i tid med kollektivtrafiken?

Glöm det.


Göteborg har en minst sagt speciell relation till biltrafik. För att vara en stad vars själva själ sammanfogats med karosserna i fabrikerna ute på Torslanda, är den rödgröna trafikpolitiken nästan ett veritabelt föräldrauppror. Hade Bilstaden gått samma väg som Varvsstaden hade bilfientligheten varit förståelig - att bygga stad på gamla meriter gynnar inte någon.

Men i Sverige (nåväl, inom tullarna i Stockholm) finns det sedan länge en felaktig bild att vi inte längre är en industrination, att vi inte längre bygger saker.

High-techkluster i Stockholm i all ära - ryggraden i ekonomin är fortfarande tillverkningsindustrin.

I Göteborg är Volvokoncernen på väg att få sin egen stadsdel i Lundby. Bilföretagets vision är att fördubbla sin arbetsstyrka, från 5 000 till 10 000 och det skissas på en campusliknande historia där de anställda ska ha nära de olika verksamheterna. Om fem till tio år är Volvo City ett faktum - en helt ny stadsdel som möjligen kommer att kunna nås via den linbana som planeras till Hisingen. Det känns nästan som en världsutställning i vardande. Och det är även bra för hamnens expansion då Volvo kommer att sälja sin mark i Arendal till kommunen.

Volvos relation med Göteborg har inte alltid varit okomplicerad. För två år sedan fick fordonstillverkaren nog av de rödgrönas bilhat och skrev ett offentligt brev där de ifrågasatte om Göteborg överhuvudtaget ville ha ett bilföretag i staden.

 

Trots detta har de rödgröna fortsatt med sin bilfientliga politik.

Häromveckan rapporterades det att parkeringsavgifterna för boende i centrum är på väg att chockhöjas och bli dubbelt så dyrt.

En annan bilfientlig åtgärd är att göra om Dag Hammarskjöldsleden till en "stadsboulevard" och de facto skära av stadens västra delar från centrum.

Resultatet? Segregationen tackar och tar emot. Busskörfälten är en annan makaber företeelse, inte minst vid trafikstockning i nära anslutning till Nordstan.

Bil är såväl frihet som framtid.

För ärligt talat - hur många har gökat på en buss eller på en spårvagn? Om så är fallet är det bara att gratulera - då tillhör man en rätt exklusiv skara. Men även framöver är den privata sfär som bilen utgör det främsta argumentet för fortsatt personbilstrafik.

I en stressig stadsmiljö är respiten från andra människor en ren nödvändighet.