Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Nu börjar kampen för Liberalernas överlevnad

Helene Odenjung (L) lämnar som kommunalråd vid årsskiftet. Liberalerna i Göteborg måste nu välja både väg och ny företrädare.Foto: Pressbild
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida.Foto: NORA LOREK

Helene Odenjung lämnar den lokala ledningen av ett parti i behov av tydlighet och riktning. Liberalerna i Göteborg har två år att ta reda på vad för slags parti det är utan sin främsta lokala företrädare vid rodret.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

OPINION. Och plötsligt fanns det bara en enda kvar. Av de fyra lokala alliansledarna i Göteborg som tillsammans förde sina egna och varandras partier till ett historiskt maktskifte efter kommunvalet 2018, är det nu bara Emmyly Bönfors i Centerpartiet som är kvar av den ursprungliga laguppställningen. På två år har nästan hela alliansledningen i Göteborg bytts ut. Det är något av ett antiklimax – tre av de fyra alliansledarna som går till val 2022 för att försvara sitt styre är inte de som var med om att etablera det.

 

Moderaternas Jonas Ransgård lämnade först, något orättvist kan tyckas eftersom det katastrofala valresultatet 2018 ändå möjliggjorde maktövertagandet med exakt samma valresultat under Axel Josefsons ledning. Därefter lämnade Kristdemokraternas David Lega för Europaparlamentet i Bryssel. Och under måndagen meddelade Liberalernas gruppledare och skolkommunalråd Helene Odenjung att det efter 17 år i Göteborgspolitiken får räcka. Hon lämnar vid årsskiftet.

 

Beslutet är både förståeligt och klokt, om än snöpligt: Helene Odenjung har kämpat länge och hårt för att kasta ut Socialdemokraterna från styret av Göteborg. I dag är hon en av Liberalernas mäktigaste kommunpolitiker, men tiden vid den faktiska makten blev kort: Bara två år, en halv mandatperiod, kommer Odenjung att ha hunnit vara med och styra Göteborg. De två största politiska segrarna har varit den centrala skolnämnden och ett enträget arbete för att sätta fokus på ofriheten i hedersproblematiken.

 

Valresultaten har under Odenjungs ledning knappast varit i höjd med kommunresultaten i Landskrona eller på Torkild Strandberg-nivå, men respektabla i jämförelse med partiets existentiellt utmanande riksresultat: I valet 2014 minskade förvisso partiet med en kvarts procentenhet till 8,37 procent, men ökade de facto med 610 röster. Fyra år senare gick det sämre: Med 8,12 procent minskade partiet både med 0,89 procentenheter och hela 1 514 röster. Värt att notera är att båda lokala valresultat var högre än vad partiet förmådde på riksplan: 2014 fick partiet 5,42 och 2018 5,49 procent. Det går dock inte att förneka att Liberalerna i det senaste valet i Göteborg förlorade ett av sina två kommunalråd.

 

Värt att nämna är att Odenjung fram till Jan Björklunds avgång som partiledare var medansvarig för partiets vägval på riksplan, då hon satt med i partistyrelsen och varit partiets vice ordförande under de sista åren. Hela 12 år satt hon i partiets ledning. Odenjung var knappast en av de som stred för att Nyamko Sabuni skulle ta över efter Jan Björklund. 

 

Taktiskt sett är Helene Odenjungs beslut korrekt. Med två år kvar till kommunvalet är det rimligt att låta efterträdaren få staka ut riktningen. Vem det blir återstår att se, även om två, möjligen tre kandidater är förutsägbara: Tronarvingen Pär Gustafsson, i dag partiets budgetsekreterare och förbundsordförande i Liberalerna i Väst och de två före detta riksdagsledamöterna Axel Darvik och Eva Flyborg. Den sistnämnda försökte med endast ett par dagar före kommunvalet 2018 inleda en maktkupp då Flyborg på debattsidorna i Göteborgs-Posten använde Västlänken som en hävstång i ett försök att positionera sig som Västlänkskritiker inför en ledarskapsstrid efter valet. Eva Flyborg fick dock snabbt sätta sig ner igen. 

 

I det interna medlemsbrev som gick ut under gårdagen skrev Odenjung bland annat: ”Nu väntar en intern process i partiet och den kommer att avslutas med att ett medlemsmöte utser min efterträdare som sedan bekräftas med ett val i kommunfullmäktige.

 

I praktiken hade det i stället kunnat stå: ”Oavsett vem det blir, så önskar jag Pär Gustafsson ett stort lycka till.

 

Det går dock inte att utesluta att Liberalerna i Göteborg väljer att lösa upp interna knutar och maktstrider genom att rekrytera en ny toppföreträdare. Den före detta riksdagsledamoten och EU-parlamentskandidaten Said Abdu från Trollhättan skulle kunna vara ett sådant namn. 

 

I ett parti som värdesätter individens kvaliteter högt är det givetvis inte ointressant vem som tar över som ny gruppledare. Men det liberala maktskiftet i Göteborg är också en möjlighet för Liberalerna att bli ett mer medlemsstyrt parti. De senaste åren har det riktats hård kritik internt mot att den lokala föreningsstyrelsen, därmed medlemsdemokratin, i praktiken bara varit en formalitet, medan partiet och dess politiska vägval letts från Stadshuset och dess representanter i kommunstyrelsen.

 

Alldeles oavsett vem det blir som tar över efter Helene Odenjung kommer det krävas en liberal fighter som tar över: Valet 2022 kommer bli en kamp för folkpartistisk överlevnad, såväl på riksplan som i Göteborg. Efter ett havererat antagningssystem inom grundskoleförvaltningen måste partiet göra en lokal omstart som visar på att frihetens sötma är ovillkorad i en stad där Göteborgsliberalismen en gång var ett honnörsord.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida