Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

LEDARE: En skola är ingen mötesplats

Kronans skola i Trollhättan har varit ett hot mot eleverna sedan starten.

Vansinnet på Kronans skola i Trollhättan fortsätter att utvecklas. Attacken är en attack mot oss alla – och mot en samhällsinstitution som bör vara fredad från omvärldens bitvis skrämmande verkligheter. För varje barn ska skolan vara den byggnad där, oavsett hur de har det där hemma, man ska känna trygghet och säkerhet.

I och med våldsdådet har denna trygghet förstörts för väldigt många – för elever och föräldrar i hela Sverige.

Men Kronans skola har alltsedan starten dragits med allvarliga problem – en skolmiljö vars öppenhet inte nödvändigtvis skapats med barnens bästa i första hand.

'Kronan är en i stort sett splitterny byggnad, som uppfördes mellan 2007-2009. Det var en felkonstruktion redan från början.

Huset ligger i stadsdelen Kronogården, ett av landets många så kallade miljonprogramsområden, ett så kallat utanförskapsområde. Idag bor där omkring 5 000 personer med cirka 50 olika nationaliteter. Skolan marknadsförs som Trollhättans mest moderna skola. Ett samarbete med Volvo Aero och Innnocatum Science Center framhålls som lockbete, och förekomsten av smartboard lyfts också fram.

De senaste veckorna har det rasat en lokalpolitisk debatt om Kronan, vars skolverksamhet ligger i direkt anslutning till öppna verksamheter som café, bibliotek och andra kulturverksamheter. På sin väg till matsalen och andra lokaler måste eleverna passera kaféet, där för eleverna och personalen helt okända människor vistas. Det är inte bara en otrygg miljö - det är en säkerhetsrisk.

Moderaterna har riktat kraftig kritik mot det socialdemokratiska styret. I senaste fullmäktige ställde Remigiusz Bielenski (M), 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden i Trollhättan följande fråga till utbildningsnämndens ordförande Mats Wiking (S): "Anser du att Kronan i första hand är en skola eller ett kulturhus med caféverksamhet". Att frågan ens behöver ställas är anmärkningsvärt.

Svaret var dock klargörande. I måndagens fullmäktige sade Wiking enligt Ttela: "Kronan är i första hand ett kulturhus, med skola, bibliotek, fritidsgård och en mötesplats med kafé."

En skolverksamhet huserar alltså i ett hus där utbildning inte är främsta och enda verksamheten. Då är det heller inte märkligt att skolresultaten pendlat upp och ner, och att lärarna upplever att trygghet och studiero är kraftigt eftersatta. Det är tydligt att Socialdemokraterna i Trollhättan inte prioriterat elevernas väl före att erbjuda en utopisk verksamhet där stadsdelens invånare ska kunna vistas i ett och samma hus, även dagtid.

Det rödgröna styret förnekar sig heller inte. Enligt dem ska Kronan vara just en mötesplats. I en debattartikel från den 21 augusti skriver de att kulturhuset, som är den byggnaden där skolan är ansluten till, ska rymma många olika slags verksamheter, såväl sociala insatser som fritids- och kulturverksamheter. Att det inte är lämpligt att barn och unga vistas i nära anslutning till dagverksamheter med vuxna människor verkar inte överhuvudtaget föresväva de rödgröna. Att barnen och de unga vistas i en miljö där samhället så tydligt markerar att de inte är prioriterade är anmärkningsvärt. Dessutom sänder det en djupt cynisk bild där de elever som inte klarar grundskolan i alla fall vet var de ska gå för att via medborgarservicen få reda på hur man söker socialbidrag.

I Trollhättans kommuns egen informationsbroschyr om Kronan så beskrivs verksamheten som "Ett hus som lyser 24 timmar om dygnet". Det var resultatet av en tydlig strategi att skapa en mötesplats i en hårt utsatt stadsdel - där eleverna alltså blev en bricka i ett behov att visa att staden satsade på en utsatt stadsdel.

I samma broschyr skriver Trollhättans kommun att "Arkitektens synpunkter kring Kronogårdens många, stora tomma markytor - vilka kan bidra till anonymitet trots många invånare - blev också ett inlägg som talade för att bygga nytt. Ett nytt hus skulle kunna flyttas fram i området, bli mera synligt och förbättringen skulle märkas på ett helt annat sätt."

Just mötesplats är ett återkommande ord för att beskriva Kronan: "Utgångspunkten för projektet var att bygga en ny skola och ett kulturhus som kan utvecklas till en naturlig mötesplats för människorna i området".

I en annan del av kommunens informationsbroschyr citeras en person som var del av utvecklingen av huset att "Från början såg vi en skola med en kulturdel, men vårt samarbete ledde till ett Kulturhus med en skola. Och det har gett oss oerhört många fördelar i dag."

Skolverksamheten nedprioriterades alltså. Eleverna blev ett sätt att skapa underlag för en verksamhet som skulle bli kommunens nya arkitektoniska kuttersmycke. Verksamheten i sig däremot verkar inte ha varit lika prioriterad. Yta före funktion, symbol i stället för utbildningens primära syfte: att ge barnen de verktyg de behöver för att själva befria sig från sitt sociala arv.

Kommunen beskriver också att biblioteket och kaféet i Kronan planerades att bli en "trevligare form av väntrum", eftersom skolbibliotek, folkbibliotek, medborgarservice med språkservice och samhällsinformation alla skulle samsas om detta nya gemensamma hus.

Nedprioriteringen av skolans betydelse i Kronogården har knappast hjälpt elevernas resultat.

Endast 30 procent av eleverna avslutade Kronans grundskola med godkända betyg våren 2014. För riket i helhet var den siffran 77 procent.

Det genomsnittliga meritvärdet var 149,8 på Kronan kontra 214,8 i riket som helhet. Och då var det ändå en ökning från föregående år. Så sent som 2011 var det genomsnittliga meritvärdet 177,4, medan det 2013 var 138,7. Skolans resultat har alltså varit som en jojo: än går det upp, än går det ner.

Anmärkningsvärt är även att flickorna har lägre resultat än pojkarna, något som går stick i stäv mot den nationella trenden där det är tjejerna som alltjämt har bättre akademiska resultat än de utsatta och eftersatta pojkarna. Flickorna i årskurs nio hade våren 2014 136,2 mot pojkarnas 163,9 i meritvärde.

I maj hittade Skolinspektionen så pass allvarliga brister gällande trygghet och studiero att Kronans skola förelades ett vite på 600 000 kronor.

En skola ska vara en fredad plats. Barn ska få vara barn i en miljö där lugn och trygghet skall råda. De ska känna att de är prioriterade och att undervisningen är det viktigaste i deras värld under de timmar av dygnet de vistas där – i deras byggnad, inte alla andras byggnad.

Svenska skolor ska inte behöva ha metalldetektorer, stora grindar och höga murar för att vara säkra. Men de ska heller inte vara helt öppna platser där otrygghet skapas av att okända människor vistas i barnens närhet.

En skola är inget väntrum eller mötesplats. Det är en byggnad där lärande ska komma före allt annat, och där elever inte ska användas som underlag för arkitektoniska sociala experiment.