Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Karlatornet är en fantastisk julklapp till Göteborg

Karlatornet vid Karlastaden i Göteborg.
Foto: CSABA BENE PERLENBERG
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida.
Foto: NORA LOREK

Göteborg behövde positiva nyheter. Då öppnade Ola Serneke och Erik Selin julklappssäcken. 

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

OPINION. Göteborg hade inte kunnat hoppas på en bättre julklapp. Torsdagens besked om att sagan om Karlatornet inte tar slut på en rumphuggen åttonde våning, som ett stelnat monument över Hisingens karga potential, är ingenting annat än ett klassiskt julmirakel.

Efter nästan ett år av stiltje på byggarbetsplatsen, mitt under en stegrande pandemi, drog bygg- och fastighetstitanerna Ola Serneke och Erik Selin fram sitt gemensamma ess ur rockärmen. I julklappssäcken finns en mjuk klapp i form av hopp om att Göteborg inte är helt förlorat när det gäller effektiv stadsutveckling. 

Genom Balder går Erik Selin in och köper upp hälften av Karlatornet samt blir delägare i Serneke. Dessutom säljer Serneke byggrätter till ett värde om cirka 3,2 miljarder kronor till Balder, som därmed får 10 projekt om sammanlagt 100 000 kvadratmeter.

Det finns de som nu kommer att säga att Erik Selin räddar Ola Sernekes största projekt någonsin, Sernekes episka arv till Göteborg som förevigt kommer att förändra och förstärka Göteborgs siluett. I början av mars fick byggnationen abrupt avbrytas efter att en tidigare tänkt finansieringsaffär gått i stöpet på grund av pandemins ekonomiska löpeld. Sedan dess har klockan tickat och bygget varit stadens dyraste mellanlandningsplats för regionens fåglar.

Men i grunden är dealen en klassisk Göteborgs-deal, där den så kallade Göteborgsandan garanterat att Karlatornet förverkligas. Den där omtalade andan där stadens olika ledande krafter hjälper och gynnas av varandra. Oftast används det i negativa sammanhang, men det är svårt att säga något annat än att Göteborg visat sig från sin starkaste sida i detta fallet. Om ordet räddningsaktion ska användas i sammanhanget handlar det snarare om en räddningsaktion för Göteborg.

Det går nämligen inte att överskatta tornets betydelse för Göteborg. Kanske är det till och med viktigare än vad Turning Torso en gång var för Malmö. På en tidigare luggsliten ödemark långt ifrån stadens centrum restes i början av 2000-talet en vriden,  vit arkitektonisk fyrbåk som kom att signalera inte bara för Malmöborna utan för omvärlden att Malmö var redo för framtiden. Precis samma betydelse har Karlatornet för Göteborg. 

Med sina 245 meter och 73 våningar kommer Karlatornet att bli Nordens högsta skyskrapa med 600 lägenheter plus 300 rum i ett hotell samt 8 000 kvadratmeter kontors- och handelsytor. Talesättet om ”andra sidan älven” kommer med ens att bli obsolet i höjd med 2023 när tornet beräknas stå klart.

Efter decennier av utdragna stadsutvecklingsprojekt, där hela arenastråket lagts i malpåse, linbanan likaså, där Bananpiren fortsätter vara stadens ogräscentrum och där Skeppsbron är ett sorgligt och segdraget kapitel i Göteborgs stadsutveckling, har Ola Serneke och nu Erik Selin visat att med privata initiativ och kreativa krafter går det att hitta lösningar även under de mest utmanande tider.


Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida.