Tryggheten är en brännhet valfråga.Tryggheten är en brännhet valfråga.
Tryggheten är en brännhet valfråga.
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREKCsaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK
Csaba Perlenberg

Gråt inte för otryggheten, Göteborg

Publicerad

Göteborgsmoderaternas dystopiska kampanjfilm målar bilden av ett dystopiskt Göteborg. Men i verkligheten är otrygghet en rätt komplicerad grej.

Moderaterna i Göteborg har gjort en kampanjfilm. Bilden som ges av Göteborg är dyster, hotfull och i total brist på den lätthet och humor som ofta präglar det västkustska kynnet. Ett av de mer dramatiska inslagen i filmen utgörs av rörligt bildmaterial på en brinnande bil. Onekligen en obehaglig och upprörande situation.

 

Efter att ha sett filmen är det lätt att bli sverigedemokr... att känna sig både arg, uppgiven och otrygg. Därför är det viktigt att känna till följande om hur det verkligen förhåller sig med tryggheten:

För i mitten på december förra året släpptes de senaste trygghetssiffrorna. Förskjutningen var förvisso hela tre år och gällde 2014, men var icke desto mindre belysande gällande skillnaden mellan hur folk upplevde sin omedelbara trygghet och hur det faktiskt låg till enligt polisens egen statistik. Medan 74 procent av medborgarna angav att de kände att kriminaliteten och otryggheten i deras eget närområde var i nivå med fem år tidigare, visade polisens statistik att brotten enligt anmälningarna faktiskt tydligt minskat sedan början på 1990-talet. Samtidigt trodde färre än 1 av 10 personer att brottsligheten sjönk. 

 

Och även om folk inte tror att brottsligheten minskat i deras eget närområde under de senaste fem åren, uppgav de svarande ändå att tryggheten var större i just deras eget område än på andra håll i landet. Inte bättre än förr alltså, men ändå bättre än annorstädes. Hela 74 procent av de svarande trodde att ens eget område var säkrare.

 

En majoritet av invånarna menade även att de kände sig säkra då de var ensamma i offentliga ytor, i kollektivtrafiken eller i sitt eget hem efter mörkrets inbrott. 44 procent menade att de kände sig väldigt säkra - en siffra som höjdes till 52 procent om man sorterade bort de som aldrig rörde sig ensamma utomhus efter mörkrets inbrott. Det var 12 procent högre än 1999.

 

Det finns dock två grupper av respondenter som var tydligt mer otrygga än genomsnittet. Kvinnor är den första kategorin. Medan hela 64 procent av männen som besvarade undersökningen uppgav att de kände sig väldigt trygga att gå ensamma efter mörkrets inbrott i det offentliga rummet, åka kollektivtrafik eller vistas i sitt eget hem, höll endast strax över en tredjedel (38 procent) med om samma sak. 

Den andra kategorin som uppgav högre otrygghet var invandrare eller personer som tillhör en synbar minoritetsgrupp. Bland kvinnor som identifierade sig själva som invandrare eller tillhörande en tydlig etnisk minoritet var trygghetskänslan än lägre.

 

Siffrorna från Statistics Canada, den kanadensiska motsvarigheten till vår svenska Statistiska centralbyrån, är viktiga att känna till givet att den brinnande bilen i Göteborgsmoderaternas film är från Vancouver i Kanada. 

 

Kanske borde Göteborgsmoderaterna åka på studieresa till andra sidan Atlanten för att lära sig mer om relationen mellan upplevd trygghet och faktisk brottslighet. Ämnet verkar onekligen fascinera dem oerhört. Vad Göteborgsmoderaternas fascination för otryggheten i Kanada har att göra med den svenska valrörelsen är däremot mer oklart.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till GTs startsida

Mest läst i dag

Mest delat just nu
VÄSTSVENSKAR PÅ TWITTER