Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Göteborgs stöd till illegala invandrare är lagtrots

Foto: PER WISSING GT/EXPRESSEN
Även om syftet har goda avsikter kan inte enskilda kommuner urholka Migrationsverkets asylavslag.

Asylrätten kan endast värnas om dess begränsningar respekteras.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Sverige är ett demokratiskt rättssamhälle. Det betyder att vi tillsammans stiftar de lagar och regler som ska gälla för alla i vårt land. Det kräver också en viss stringens i hur myndigheter, regioner, landsting och kommuner förhåller sig till det demokratiska samhällets beslut. Exempelvis kan en kommun inte bryta mot lagen och bör heller inte eftersträva att underminera sådana lagar och regler som man på lokal nivå inte håller med om. I Göteborg har ett sådant förfarande dock satts i system gällande så kallade papperslösa, eller illegala invandrare - människor som av olika anledningar fortsätter att uppehålla sig i Sverige trots att de fått avslag på sina asyl- eller uppehållstillståndsansökningar.

I slutet av juni fattade Social resursnämnd på rekommendation av Social resursförvaltning ett beslut som allvarligt underminerar Migrationsverkets asylhantering. Då beviljades 967 000 kronor till fyra organisationers sociala insatser för illegala invandrare. ABIS, Arbetskooperativet Solidaritet, Finska Kvinnojouren Piilopirtti, Kvinno- och tjejjouren ADA och Bergsjö församling inom Svenska kyrkan har alla fått olika grader av stöd.

Bakom beslutet står en enig social resursnämnd bestående av S, V, L, M samt KD i form av en ersättare utan rösträtt. MP-ledamoten Stig Andersson anmälde sig jävig i ärendet och då MP:s ersättare anmält förhinder deltog inte Mp i beslutet. Ordförande i nämnden är kommunalrådet Marina Johansson (S).

Social resursförvaltning erkänner själva att det "finns få underlag i form av kartläggning, statistik och forskningsrapporter kring målgruppen". Därför bjöd förvaltningen in organisationer som arbetar med papperslösa, representanter för Stadsledningskontoret och stadsdelarna till ett dialogmöte. Social resursfördelning har alltså baserat sitt beslutsunderlag på uppgifter från samma organisationer och verksamheter som sökt bidragen.

 

I beslutsunderlaget finns det inte några uppgifter eller beräkningar om hur många illegala invandrare det finns i Göteborg. Förvisso hänvisar tjänsteskrivelsen till en fem år gammal rapport från Socialstyrelsen med titeln "Papperslös", som även den är en ren gissning om antalet illegala invandrare i Sverige där rapportförfattaren Henry Ascher "[...] uppskattar antalet till mellan 10 000 - 50 000 personer, varav 2 000 - 3 000 är barn."

Trots detta konstaterar Social resursförvaltning att "De papperslösa är en oerhört utsatt grupp i vårt samhälle och i Göteborgs stad" vilket är märkligt när man inte vet hur många illegala migranter det finns i Sverige och Göteborg, när siffrorna är över fem år gamla och dessutom är så nära man kan komma ren gissning.


Tidigare i somras krävde Moderaterna en kartläggning av antalet illegala migranter i Sverige. Det är en angelägen insats för ett problem som kommer att växa sig allt större de kommande åren. Enligt Svenska Dagbladet har polisen i dag ungefär 20 000 öppna ärenden gällande personer som fått ett avslagsbeslut men som inte frivilligt lämnat landet. Migrationsverket å sin sida beräknar att 46 000 människor fram till 2019 kommer att trotsa sina avvisningsbeslut (7/7).

I Västra Götaland och Halland har 1 200 personer fått avslag på sina asylansökningar enligt P4 Göteborg (6/7). Två tredjedelar uppges ha respekterat besluten.

Att vara papperslös i Sverige är att befinna sig i en konstant återvändsgränd. Att i det läget skapa incitament för att stanna kvar är bara grymt. Ett avslag är ett avslag är ett avslag oavsett hur trängande eller svår den personliga situationen kan vara. Asylrätten kan endast upprätthållas om de regler som möjliggör dess existens efterlevs och respekteras. Det är i alla humanisters och förespråkare av en liberal migrationspolitiks intresse att inte underminera stödet för asylrätten, vars berättigande urholkas av att reglerna kring den inte åtföljs eller aktivt devalveras av lokalpolitiker som försöker lösa världsproblem med kommunala medel.

 

Välfärdssamhället är, sin generösa framtoning till trots, en villkorad historia där alla människor är lika värda utifrån att alla har samma rättigheter men även skyldigheter. En sådan skyldighet är att leva enligt svensk lag och åtfölja myndigheters efterlevnad av densamma.

Att civilsamhället gör insatser för illegala migranter är en sak. Det bottnar i ett ideellt engagemang för väldigt utsatta människor som bör applåderas. Medmänsklighet och ideell generositet ska ta vid där det demokratiska samhället dragit en gräns. Men skattesedeln bör inte fungera som ett avlatsbrev och avtrubba människors engagemang. Offentliga kommunala medel ska inte användas till att underminera statliga myndigheter vars uppgift det är att upprätthålla demokratiskt stiftade lagar och regler.

 

Göteborg urholkar i dagsläget Migrationsverkets avvisningsbeslut och skapar incitament för personer att stanna kvar i Sverige även efter att man nekats fortsatt vistelse. Det gör att staden defacto understödjer en ökad social misär i Göteborg, och att de personer som faktiskt fått beviljad asyl eller permanent eller tillfälligt uppehållstillstånd berövas viktiga resurser. Det är inte rimligt att kommunala beslut ska tillåtas gå emot eller kringgå statliga myndighetsbeslut.

Göteborg stad kan inte ensamt diktera svensk migrationspolitik och bör inte uppmuntra utsatta människor till lagtrots.

Göteborgs stöd till illegala invandrare är lagtrots.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!