Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Ett halvt stjärnfall är också ett stjärnfall

Är verkligen regeringens miljoner till rymdsektorn en ”stor satsning”? Foto: NASA
Matilda Ernkrans (S). Foto: SVEN LINDWALL
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Under torsdagen togs det första spadtaget för det nya besökscentret vid Onsala rymdobservatorium. När det står klart kommer det att bli ett nytt, klimatsmart visningsrum inte bara för Chalmers rymdforskning utan även för den västsvenska rymdindustrin. 

Att det invigs under Rymdveckan i Göteborg, som kommit att bli en viktig samling för rymdbranschens alla förgreningar inom akademi, näringsliv och politik, är givetvis inget sammanträffande. Snarare är det ett tecken på att rymdindustrin vågar se framåt med ny tillförsikt. 

Spadtaget bland teleskopen i Onsala är dock inte enda anledningen till glädje för den västsvenska och nationella rymdindustrin. Regeringens budgetbesked om ökade medel till rymdsektorn har de senaste dagarna tagits emot med lättade glädjetjut. Enligt samstämmiga röster till GT Ledare från aktörer inom rymdindustrin har regeringens besked om nödvändiga tillskott till en krisande rymdindustri setts som en positiv överraskning, efter flera år av kompakt ointresse för rymdfrågorna. Därtill ger flera aktörer rymdministern Matilda Ernkrans (S) en eloge för att ha kämpat för tillskottet.

Bland annat innebär beslutet grönt ljus för den svenska klimatforskningssatelliten SIW, vars koncept utvecklats från Chalmers i Göteborg och där lokala Omnisys Instruments ska bygga instrumenten.

 

I det pressmeddelande som Utbildningsdepartementet skickade ut om de ökade miljonerna, där rymdfrågorna huserar, meddelades det att det nu gjordes en ”Stor satsning på rymdsektorn”. Förutom en engångssumma om 150 miljoner får Rymdstyrelsen även tillskott på 150 miljoner årligen under de kommande tre åren.

Men är det verkligen en ”stor satsning”?

 

Det krävs inget teleskop för att skärskåda regeringens så kallade satsning. Den ökning som Ernkrans förvisso säkrat handlar inte om en ökad ambition från regeringen gällande rymdpolitiken, utan om att ta ansvar för inriktningar och beslut som redan klubbats igenom sedan tidigare. Satsningen ger inte en krona mer än vad Rymdstyrelsen äskade i sitt budgetunderlag. Med de nya miljonerna handlar det helt enkelt om att kunna genomföra de mål som står tydliga i rikdagens nationella rymdstrategi och Rymdstyrelsens egen strategi för att kunna utföra det som politikerna redan fattat beslut om.

 

Om något har Malena Ernkrans nu löst ut sin föregångare Helen Hellmark Knutssons springnota.

Sedan tidigare har det stått smärtsamt tydligt att Rymdstyrelsen belagts med allt fler uppgifter men inte getts ökade anslag. Samtidigt poängterar samtliga aktörer som GT Ledare varit i kontakt med att det nya budgetläget endast rör sig om ett normalläge och låg nivå. Från krisläge till lägstanivå. 

 

Att Matilda Ernkrans och regeringen nu tagit ansvar för den urgröpning och underfinansiering som tidigare varit fallet är givetvis bra - men att ta ansvar för tidigare ambitionsnivå är en sak. Att ha egna ambitioner, en annan.

 

Matilda Ernkrans har nu fått branschens tacksamhet. Men vill rymdministern sätta sin egen stämpel på Sverige som rymdnation krävs det mer. Det krävs visioner. Bland annat handlar det om en modernisering av den föråldrade svenska rymdlagen, raketuppskjutning av satelliter vid Esrange och ett öppnande för fler kommersiella krafter och riskkapital i den svenska rymdsektorn.

 

En klimatmedveten regering bör också använda rymdpolitiken som ett självklart instrument för ökad kunskap om klimatförsämringens mekanismer.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida