Csaba Perlenberg
Landon Spradlin hade spelat instrument sedan han var fyra år gammal. När den 66-årige bluesmusikern och pastorn lämnade hemmet i amerikanska delstaten Virginia i början av mars för att tillsammans med sin fru köra hela vägen till det legendariska firandet av Mardi Gras i New Orleans kände han sig andfådd. Men, strängarna på gitarren skulle spännas och själarna skulle räddas. The show must go on.
Några veckor senare, på väg tillbaka hem från Louisiana och efter flera spelningar där gatupredikanten Spradlin spridit både bluesens gospel och predikat om Jesu kärlek, kollapsade han i North Carolina. Han kom aldrig hem, berättar flera artiklar i bland annat BBC och Washington Post som beskriver en hängiven gudsman.
Förutom dubbel lunginflammation hade Spradlin även ådragit sig viruset covid-19 någon gång mellan Hallelujah och Amen.
Mardi Gras, karnevalen som pågår mellan trettondagsafton och fettisdagens midnatt, kom att visa sig bli en smittohärd. Om det mot förmodan rörde sig några andar och gudomligheter upp och ner för Bourbon Street, var det troligtvis liemannen och inte keruber eller änglar som tog för sig av öden och delade ut avsked.
Inte ens de gudsmän som sprider herrens ord bär en omutbar sköld mot vare sig andliga eller världsliga farsoter. Sådana slut är tacksamma att göra till kraftfulla symboler för en högre mening. Det är så människor söker tröst och konstruerar mening i hemska avslut som just saknar syfte.
Det är det som fascinerar och förskräcker med trosuppfattningar. Oavsett utgång kan händelser förklaras med att det var så en högre makt avsett. Onekligen praktiskt som flexibel förklaringsmodell, en andlig krockkudde mot livets hårda smällar men även välsignelser.
Nyligen riktade denna ledarsida kritik mot den kristdemokratiska riksdagsledamoten Roland Utbult från Öckerö, som efter att lyckligt nog ha tillfrisknat och överlevt från en allvarlig episod med covid-19, tackade för de böner som riktats åt hans håll.
Roland Utbults påstående att han upplevde ett direkt samband mellan att människor bad för honom och hans tillfrisknande är anmärkningsvärt och förtjänar kritik. Uttalandet saknar helt vetenskaplig och medicinsk grund och förtjänar inte överdriven respekt bara för att det uttalas i skydd av religionsfrihet.
Att den kristna tidningen Dagens ledarskribent Frida Park rycker ut till Utbults försvar är kanske än mer beklämmande än Utbults ovetenskapliga påståenden. Som verkande i en journalistisk kontext borde Park utkräva bevis för vad som, om det stämmer, endast kan beskrivas som ett mirakel. Frida Park borde vara mer brydd om vad det säger om en gudomlighet att hen endast skulle vara beredd att rädda en person om tillräckligt många av rätt slags tro trycker på den andliga gilla-knappen.
”I Csaba Bene Perlenbergs värld verkar bön vara en myntautomat: Den som stoppar i tillräckligt många mynt eller säger rätt formel får bönesvar. En syn på bön han för övrigt delar med extrema framgångspredikanter”, skriver Park och missar att det är just det som är den logiska uttolkningen av Roland Utbults påstående.
Men medan antalet gilla-klick i alla fall är mätbart och påverkar de algoritmer som styr den digitala värld som bygger murar mellan människor, är böner inte en mätbar valuta eller botemedel mot covid-19.
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida