Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Det blå guldet viktig del av den gröna omställningen

BLÅTT. Alger har ett brett användningsområde och är en tillväxtbransch inte minst på Västkusten. Foto: SHUTTERSTOCK
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK

Västkusten har en potentiell miljardindustri i det blå guldet. Men lagstiftningen och politiken hänger inte med.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

Sverige är med sina 4 800 mil långa kuststräcka ett av Europas mest kustrika länder. Till stora delar omgärdat av vatten är vårt land ett vattenrike. Därmed är hav också en av våra mest självklara resurser som kan brukas på betydligt mer omfattande och hållbara sätt än vad som i dag är fallet.

 

Tyvärr hänger varken politik eller lagstiftning med för att forskning och näringsliv ska kunna vaska det blå guldet. Byråkrati och regler verkar handfallna inför en bransch med stor tillväxtpotential. Exempelvis kan det i dag ta upp till fem år för att få behövliga tillstånd för algodling, rapporterade P4 Göteborg i går. Samtidigt passade Sveriges Radio på att berätta att Jordbruksverket nu ber om fyra extra månader för sin pågående utredning för att ta fram förenklade regler. 

 

Till skillnad från fisk, musslor och kräftor ger inte Miljöbalken undantag för algodlingar som överskriver 0,3 hektar. I stället är det en tillståndpliktig verksamhet. Därmed kräver odling av alger en komplett miljökonsekvensbeskrivning och prövas enligt mark- och miljödomstolen, uppger TT i en artikel. 

 

I dag kan det behövas upp till hisnande 40 olika tillstånd för att odla tång och alger. 

 

Förutom olika slags sallader, grytor, gratänger, soppor och stuvningar går det att baka bröd på alger. För några år sedan tipsade Chalmers om algpesto i ett recepthäfte baserat på svenska alger.

 

Att Seafarm, det ledande svenska forskningsprojektet för framtidens havsåkrar är förlagt till Västkusten säger mycket om den potential för tillväxt som finns för Västsverige inom området. Seafarm drivs av Kungliga Tekniska Högskolan och Göteborgs universitet. 

 

I början på april skrev Thrandur Björnsson och Elisabeth Jönsson Bergman vid Göteborgs Universitet på GT Debatt om de uppenbara miljö- och klimatmässiga fördelarna med blå odling: ”En annan unik möjlighet till odling av god och näringsriktig mat i havet är de så kallade blå fånggrödorna. Djur som musslor, ostron och sjögurkor samt alger behöver ingen tillförd mat, utan tar i stället upp den näring de behöver för att växa direkt ur vattnet. Lägger vi ihop dessa två odlingsformer i cirkulära system, blir näringsutsläpp från en odlingsart en värdefull tillgång för en annan art” (9/4).

 

Livsmedel är bara ett användningsområde. Forskning bedrivs för att använda alger till djurfoder och läkemedel men även som plastsubstitut i stället för olja. Alger förekommer även i solcellsproduktion och det forskas även på att utvinna biogas ur restprodukterna. Branschen beskrivs som en miljardindustri i vardande - om lagstiftningen och politiken hänger med.

 

En klar fördel är att blå odlingar inte är i behov av värdefull bevattning av sötvatten. Inte heller konkurrerar värdefull jordbruksmark med städers behov av bostadsbebyggelse när det handlar om odling i det böljande blå. 

 

Det går inte att underskatta potentialen i det svenska vattenbruket och den blå odlingen. Blå matproduktion är i allra högsta grad en självklar del av den gröna omställningen.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida