Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Därför hade både Erik Nord och förvaltningsrätten rätt

Rätt. Storgöteborgs polischef Erik Nord hade rätt då han försvarade att Nordiska Motståndsrörelsen hade rätt att demonstrera - även när de saknade tillstånd för det. Foto: HENRIK JANSSON
Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK

NMR ska tillåtas att sprida sitt hat, men inte villkorslöst. Göteborgspolisens och förvaltningsrättens agerande visar att rättssamhället fungerar.

Förvaltningsrätten går emot Göteborgspolisens beslut om demonstrationsväg för den nazistiska kamporganisationen Nordiska Motståndsrörelsen - och ändrar färdvägen främst genom att korta dess omfång. Såväl judiska församlingen i Göteborg som Svenska Mässan, men även NMR, hade överklagat polisens ursprungliga tillåtande rutt. Nu blir det en betydligt mer blygsam offentlig manifestation, som varken får börja vid Bokmässan eller sluta vid Gustaf Adolfs torg. I stället ska hatets kolportörer inleda sin marsch vid Scandinavium och avsluta den vid Gamla Ullevi. Demonstrationsrätten är grundlagstadgad, men inte villkorslös. 

 

Storgöteborgs polischef Erik Nord har fått motta mycket kritik den senaste veckan både för sitt försvar av det ursprungliga demonstrationstillståndet, men även för att polisen inte ingrep då NMR förra helgen genomförde en marschkupp i centrala Göteborg. Att nazistgruppen saknade tillstånd var inte skäl för att ingripa mot deras grundlagstadgade rätt att uttrycka sina åsikter. 

 

I allt väsentligt är det tydligt att Erik Nords lagtolkning och rakryggade försvar av yttrandefriheten och demonstrationsrätten var korrekt och av stor vikt. Men på samma sätt är det tydligt att förvaltningsrätten gjort rätt bedömning att överpröva den tillåtande hållningen. Att polisen är tillåtande in absurdum när det gäller åsiktsfriheten är ett sundhetstecken - samtidigt som rätt instans för inskränkningar av densamma inte bör vara ordningsmakten, utan den dömande makten. 

 

Så fungerar ett rättssamhälle. 

 

Även de mest vedervärdiga åsiktsyttringarna måste tillåtas att yttras i det offentliga rummet. Att bli upprörd och provocerad i förväg innan ett enda stöveltramp nött marken, innan ett enda hatiskt vrål fyllt stadsrummet, ekat mellan husfasaderna och dämpats av trädens falnande höstkronor, blir till ett i förväg ifyllt facit. Så ängsligt och slappt får inte ett demokratiskt rättssamhälle tillåta sig att agera, ty det är så offentliga rum förlorar syre. 

 

Att hemfalla åt repressiv rädsla är att på sikt sänka volymen även för ens egna ord och tankar. Det är så ideal kvävs inför öppen ridå och ihärdiga applådskaror leder till att hårdnande handskar greppar sin egen och sin nästas strupe. Det är så vi förlorar vår väg, medan nazisterna marscherar vidare längs en snitslad bana. Det är så vi förvandlas till vad de redan är, och vill göra oss andra till. När vi ömsar vårt demokratiska skinn i utbyte mot vad vi tror är hårdare pansar, är det skammens skrud vi självmant ikläder oss. Toleransens ömma rodnad förbyts då mot självspäkningens bultande blåmärken. Det är ingen vacker syn.

 

Tvärtom mot vad många debattörer verkat hävda, skyddar det inte demokratin om olika demokratiska spelregler gäller för demokrater och antidemokrater. Att tillåta Nordiska Motståndsrörelsen att demonstrera är varken stärkande eller tärande för den liberala demokratin - det är helt enkelt den logiska konsekvensen av förutsägbara och likvärdiga regler. 

 

Det är inte demokratin som inte mäktar med att bli ifrågasatt - det är illiberalismen, den främlingsfientliga fåfängan och rädslans mörka intolerans som räds de benhårda principernas ljus. Det är först när våra lagstadgade principer gällande pluralitet, mångfald, mötes- och yttrandefrihet testas i skarpt läge som vi vet vad de är värda. 

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!