Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Dags att ta hyperloop på allvar

Hyperloop-kapseln.Foto: VIRGIN HYPERLOOP/EPA/TT
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida.Foto: NORA LOREK

Göteborg-Stockholm på under tre kvart. Underskatta inte framtidens rörbundna trafiksystem hyperloop.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

OPINION. Höghastighetstågen knakar i fogarna. Trafikverket har dragit åt börsen och presenterade nyligen färre stationer än tidigare planerat och fler stationslägen utanför flera stadskärnor. Därmed har i praktiken hela den påstådda nyttan med höghastighetssatsningen som ursprungligen presenterades av Reinfeldt-regeringen inför valet 2014, helt fallerat. 

I stället för en demokratisering av tillgängligheten längs med hela den triangulära sträckningen Malmö-Göteborg-Stockholm, där tidsrymden för resor skulle minska för exempelvis Jönköping, riskerar hela projektet bara bli en storstadssatsning mellan tre nämnda städer. I både Värnamo och Jönköping kan stationerna hamna långt utanför centrum, och i Tranås blir det ingen station överhuvudtaget. Att placera stationerna utanför stadskärnorna underminerar självklart förbindelsernas nyttoeffekt.

Anledningen till revideringarna, eller ”alternativen” som de kallas av Trafikverket, är att myndigheten försöker rädda projektet utan att övertrassera det pristak om 205 miljarder som regeringen lagt.

Höghastighetstågen är en av de centrala delarna av Januariöverenskommelsen. Såvida inte regeringen är beredd att lyfta taket och garantera att de nya stambanorna faktiskt har stationer där de behövs finnas, har inte minst Liberalerna en solklar exit från ett avtal som fortsätter orsaka partiets migrän.

Samtidigt riskerar höghastighetstågen vara hopplöst föråldrade om de någon gång byggs och om de någon gång blir klara. Bortsett från det faktum att det gröna flyget med helt nya flygplatser för elektriskt flyg kommer att göra långa tågresor mossiga, finns det en helt annan rälsbunden lösning som länge setts som rena rama science-fiction men som den senaste tiden uppvisat flera genombrott. 

Det handlar om hyperloop, ett slutet rörbundet trafiksystem där så kallade kapslar eller pods färdas med antingen människor eller last i ett nästintill luftbefriat vakuum. För närvarande tävlar flera olika bolag om att utveckla tekniken för att kunna bygga snabba system som kan binda samman både stadsdelar, städer och kanske en dag hela världsdelar i ett slutet rörsystem. Beroende på vilka projekt som åsyftas har det talats om hastigheter på mellan 750 och 1500 km/h. Där är det långsammaste alternativet alltså ändå mer än dubbelt så snabbt som höghastighetstågens snabbaste version om 320 km/h. Den tidigare liberala riksdagsledamoten Mathias Sundin, medgrundare av Warp Institute, har beräknat att en hyperloop mellan Göteborg och Stockholm skulle medföra en restid på hisnande 43 minuter. Det innebär alltså vardaglig kollektivtrafik och inte dagspendling mellan de två städerna.

Det låter som rena rama fantasin, men det är det inte längre. För ett par dagar sedan genomförde Virgin Hyperloop sitt första teståk med människor. En sträcka på 500 meter täcktes på 15 sekunder. Kapseln kom upp till 160km/h på 6,25 sekunder. Utvecklingen går bokstavligt talat i en rasande fart. 

Sverige borde därför helt skrota planerna på en höghastighetsjärnväg som i en nära framtid, långt innan det är färdigbyggt, kommer att ses som ett musealt föremål. I stället borde Sverige förbereda sig för hyperloop.

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida