Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Csaba Perlenberg

Dags att prata om rymdskammen

Rymden har gjort oss mindre ensamma och främmande inför varandra. Sveriges rymdindustri går dock på knäna inför avgörande besked från regeringen. Foto: ALEX GERST/NASA
Csaba Bene Perlenberg, fristående kolumnist på GT:s ledarsida. Foto: NORA LOREK

Medan rymdindustrin håller andan intygar svenska rymdministern Matilda Ernkrans att regeringen fortsatt kommer visa engagemang. Ett besök på Ruag Space i Göteborg gav dock inga tydliga besked.

Detta är en opinionstext av Csaba Bene Perlenberg, fristående medarbetare på ledarsidan. GT:s politiska hållning är liberal.

OPINIONSREPORTAGE. Polisbrutaliteten i Hongkong. Den glödande marken i Brasiliens regnskog. Min kusin i amerikanska Connecticut som skickar dödsbesked om min faster i realtid. 

 

Rädsla, förundran, sorg. Allt transporterat via ettor och nollor, frekvenser och signaler. Det som sker någon annanstans sker också här. Det finns inte längre något ”sen”.  Alltsammans är här, nu och samtidigt. Gemensamt.

 

Ur och genom det digitala sorlet, informationsfragment som blir till närvaro och, med tur, insikt och förståelse. Kanske till och med förändring, till det bättre.

 

Precis som Maria Küchen konstaterar i vad som borde betraktas som det nya svenska standardverket över rymden i sin förträffliga bok ”Rymdens alfabet” är vi inte längre ensamma: ”Det telemetriska nätet mellan jord och rymd gör att rymden inte längre är en främmande plats.” Rymden har, enkelt uttryckt, fört oss samman. 

 

Det är en gemenskap som inte alla verkar vilja vara en del av - minst av alla regeringen. 

 

Den svenska rymdindustrin har den senaste tiden försökt göra allt som står i dess makt för att väcka politisk debatt kring rymdfrågan. Det har gått så där. Ett par debattartiklar med signalord som ”akut” har knappast satt frågan på agendan. 

 

Det riktigt noterbara är dock hur synkad den svenska rymdindustrin är med statens ansvariga organ för rymdfrågorna, den svenska Rymdstyrelsen. I sitt budgetunderlag för åren 2020 till 2022 görs en veritabel vidräkning med gamla synder, både denna och tidigare regeringars, som allt för länge försummat en högteknologisk bransch i gränszonen mellan forskning och industri. För att överhuvudtaget kunna fungera som en samordnande myndighet för att möta de mål som regering och riksdag satt upp, där Sverige ska vara en ”engagerad” rymdaktör, behövs det ett engångstillskott om 150 miljoner samt en årlig anslagsökning om 150 miljoner. 

 

Och då handlar det inte ens om en ökad satsning, bara att rädda det som räddas kan och möta det uppdrag som Rymdstyrelsen belagts med men inte getts rätt förutsättningar att ta ansvar för. 

 

Svart på vitt ur budgetunderlaget: ”Äskandet i detta budgetunderlag är för att Sverige inte ska tappa mer i förhållande till omvärlden. Utan ökade anslag tvingas vi till ännu skarpare prioriteringar som slår hårt mot både industrier och forskargrupper.

 

Med anledning av den nu inledda Rymdveckan i Göteborg besökte ministern för högre utbildning och forskning, ”rymdministern” Matilda Ernkrans (S) rymdföretaget Ruag Space under fredagen. GT:s ledarsida var som enda press närvarande under besöket som inte levererade några konkreta besked för att råda bot på den kris som för närvarande råder inom svensk, och västsvensk, rymdindustri.

 

Däremot pekade Matilda Ernkrans bland annat på sin närvaro i Göteborg som ett tecken på regeringens engagemang för rymdfrågorna. 

 – Sverige tänker fortsatt vara en engagerad rymdnation. Det är min absoluta vilja att även visa det genom att jag är här i dag och besöker Ruag, men också genom att jag tar del av Rymdveckan, sade hon.

När GT:s ledarsida ödmjukt påminde statsrådet om att rymdindustrin just lyft ett bristande politiskt engagemang som ett nyckelproblem, svarade Matilda Ernkrans med en liten öppning om ett besked i närtid: 

 - Jag hoppas att de (rymdindustrin, red. anm.) kan se mitt och regeringens engagemang. Vi presenterar budgeten här allteftersom i närtid, och jag känner mig väldigt trygg med att säga att vi kommer att vara en fortsatt engagerad rymdnation.

 

Hur framtiden för svensk rymdindustri ser ut återstår alltså att se. En som ivrigt väntar på besked är Anders Larsson, Vd för Ruag Space i Göteborg som även stod värd för rymdministerns besök under fredagen. Hans engagemang för rymdfrågorna har synts både på debattsidor och under Almedalsveckan i somras.

- Den bistra sanningen är att rymden är ett så pass hett område för många andra, att om Sverige backar ur genom att inte behålla nuvarande nivå, så kommer utvecklingen ändå att fortsätta i rymden. Men då kommer Sverige inte kunna återta den förmåga vi i dag har.

 

En del av det pedagogiska problem som både rymdindustrin och politiken har inför de satsningar som krävs på svensk rymdindustri och det europeiska åtagandet gentemot ESA, är att alla parter, och partier, i praktiken håller med varandra. Därmed finns det heller inga synbara vinster att ta hem. Det saknas tydliga, ideologiska konfliktlinjer i synen på att rymden är viktig. Alla tycker att det är viktigt. Ändå händer ingenting. 

 

För en regering som pantsatt heder och samvete på att vara ett internationellt föregångsland i kampen mot klimatförsämringen, torde uppgiften vara självklar. Det är bara genom rymden och dess satelliter som vi kommer att ha en chans att kunna mäta, studera och förstå klimatförändringarna framöver. 

 

Att satsa på svensk rymdindustri är således en omistlig del av att vara en världsledande klimataktör. För inte vill regeringen mynta uttrycket ”svensk rymdskam”?

 

Csaba Bene Perlenberg är fristående kolumnist på GT:s ledarsida